Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 403,
Gråsugga (Onitcus): e,
hufvudet; — t 1, det första
(fria) bålsegmentet; — t 7, 7:de
bålsegmentet; — p, första, —
pp, sista paret bålfötter; — ab,
stjerten.
(fig. 4 02). —I allmänhet visa krustaceerna
genom kroppsringarnes förening till större
afdelningar en viss formlikhet med
insekterna, men om endast ett af bålens segment
sammanvuxit rned hufvudet, inträder ofta
en dylik nästan fullständig homonomitet i
segmenteringen (fig. 4 0 3), som vi funnit
inom myriapodernas klass (§ 3 2 8). Hvad
segmentens antal beträffar, så är detta
visserligen hos de högre krustaceerna
konstant; till bålen höra hos dem 8
(inberäknadt dem, som ingå i hufvudets bildning),
och till stjerten 7 (stundom färre) segment;
men hos de lägre formerna
(entomostraceerna) iakttager man lika ofta en
förminskning, som en förökning af kroppsringarnes
och de motsvarande extremiteternas antal.
§ 349. Krustaceernas kroppsbetäckning är af en mycket
varierande tjocklek och fasthet; i allmänhet är en läderartad eller
till och med ytterst tunn, ofta fullkomligt genomskinlig kroppshud
egendomlig för de lägre ordningarne (entomostraceernaj, hvaremot
de större kräftdjuren visa en mer eller mindre tjock, och genom
upptagandet af kol- och fosforsyrad kalk ofta hård och spröd
skalbetäckning. Huden består, liksom hos de öfriga leddjuren, af tvenne
lager, en undre, af regelmässiga celler sammansatt s. k. matrix, och
en öfre, af denna matrix afsöndrad, mer eller mindre starkt
chitiniserad cuticula, på hvars olika utveckling de ofvannämnda
skiljaktigheterna i kroppshöljets tjocklek och konsistens äro beroende. Cuticukim
är merendels genomsatt af talrika, lodräta porkanaler; ofta visar den
också hårbildningar samt pigmentaflagringar, såsom hos insekterna
och de öfriga leddjuren. Ganska ofta bildar hudskelettet
inåtgående utskott till fäste för muskler o. s. v., hvarigenom en
antydan till ett inre skelett är gifven. Vid vissa tider lossnar det
yttre hudlagret eller skalet och fälles; härigenom blifver tillväxandet
möjligt, hvilket eljest skulle möta ett oöfvervinneligt hinder i det
fasta, oeftergifvande hölje, hvari de inre delarne inneslutas.
§ 350. Krustaceernas hufvud bär i allmänhet högt
utvecklade sinnesorganer, ögon och antenner, samt mundelarne och
käkfötterna. Antennerna äro merendels 4 (sällan två eller inga), så att
man här skiljer mellan de inre eller öfre och de yttre eller undre
antennerna. De äro i allmänhet af samma form och byggnad, som
hos insekterna; men hos de lägre formerna undergå de ofta högst
påfallande förändringar, och tjena då än såsom fäst-, än såsom
simorganer: hos de högre förmedla de icke allenast känselsinnet, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
