Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nare värdar; andra begifva sig genom tarmkanalens väggar hos det
djur, i hvilket de blifvit utkläckta, in i de öfriga delarne af
kroppen och stanna då, ofta omgifna af en cysta eller kapsel
(encysterade), i de mest olika organer, för att först vidare utveckla sig, om
de inkomma, i tarmen på etj annat, för deras utveckling passande
djur. Äfven Hakmaskarne äro underkastade dylika, passiva vandringar.
De aldra flesta Rundmaskar äro endoparasiter *), stundom
under hela lifvet, men oftast blott under vissa (merendels de sednare)
perioderna af sin utveckling, och förekomma inuti djur af snart sagdt
alla klasser, många äfven hos menniskan. Några få (Urolabes)
lefva fritt i vatten, andra (Anguillula) i gammalt klister eller ättika,
brandig säd o. s. v. — De indelas i tre ordningar, Nematoder,
Gordiaceer och Hakmaskar.
1:sta Ordn. NEMATODER elller TRÅDMASKAR (Nemaioided).
§ 402. Till denna ordning räknar man alla de rundmaskar,
som hafva en fullständig matsmältningsapparat, med mun, tarm och
anus.— 1. Hos en del (Hypophalli) är den hanliga genitalöppningen
ventral, icke belägen i bakre kroppsspetsen: till dem höra bland andra
slägtena Urolabes och Anguiäula, samt Spolmaskarne (Ascaris) (fig. 442),
Springmaskarne (Oxyuris) och de egentliga Trådmaskarne (Filaria), af
Fig. 442.
Spolmask (Ascaris lumbricoides).
hvilka tre sednare slägten äfven menniskan hyser representanter. — 2.
Hos andra (Acrophalli) befinner sig hanens könsöppning i spetsen af
bakre kroppsändan: sådana äro t. ex. den 1—2 fot långa, i njurarne
lefvande Palissadmasken (Strongylus gigas), Piskmaskarne
(Trichocephalus) och den beryktade Trichina spiralis, som förekommer könlös och
encysterad i musklerna hos menniskan och många andra däggdjur (svi-
*) Med endoparasiter (inre eller inelfs-parasiter) förstår man sådana, som
lefva i de inre delarne af ett djur (tarmkanalen, kroppskaviteten,
musklerna o. s. v.), i motsats mot ectoparasiter eller yttre parasiter,
hvilka uppehålla sig på den yttre huden eller i sådana kaviteter (t.
ex. gälhålan hos fiskarne), som stå i omedelbar förbindelse med det
omgifvande mediet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
