- Project Runeberg -  Zoologins grunder. Sednare afdelningen, Djurrikets system, II, Ryggradslösa djur /
441

(1865) [MARC] Author: Tamerlan Thorell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

koloni. Amman, som kan bära hakar, sugskålar och en snabel,
blifver härvid koloniens "hufvud", könsdjuren, som sakna alla fäst- och
rörelseorganer, dess ’"leder".

Bandmaskarne äro allesammans endoparasiter, och lefva i
ryggradsdjur af alla klasser. Några äro oledade, såsom slägtet
Caryophyllozus; hos andra, t. ex. Ligula och Tricenopkorus, hvilka lefva
: fiskar, amfibier och vattenfoglar, äro lederna mer eller mindre
otydliga, hvaremot den närstående Breda Binnikemasken
(Bothriocephalus lotus) består af tydligt skilda leder. Denna bandmask, hvars
embryoner lefva i vatten, och som troligtvis med rå eller
otillräckligt kokad fisk kommer in i menniskans tarmkanal, erhåller stundom
en längd af öfver 10 alnar och består af inemot 4000 särskilda
leder. Den finnes isynnerhet allmän i det östra Europa, men
äfven hos oss, i de norra provinserna. Bland öfriga hithörande
slägten nämnde vi Tetrarhynchus (i fiskar och vattenfoglar) och Tcenia
eller de egentliga Binnikemaskarne, af hvilka de flesta lefva i
däggdjur, och bland hvilka de s. k. blåsbandmaskarne (Cystica) (§ 408)
äro de märkligaste. Till dem höra bland andra den vanliga eller
smala binnikemasken (Tcenia solium) (fig. 429), som lefver i
menniskans tarmkanal och har en vidsträckt utbredning (i Europa
förekommer den isynnerhet i de vestra länderna); som blåsmask lefver
den i svinet, och är då bekant under namn af Dynt (Cysticercus
cellulosa). En närstående, äfven i menniskans tarmkanal lefvande
art är T. mediocanellata, hvars blåsmask lefver i nötkreatur. En
blåsmask i fårets hjerna (Coznurus cerebralts), som förorsakar den
s. k. kringsjukan, utvecklar sig i hundens tarmkanal till Tcenia
coznarus (fig. 448); T. echinococcus lefver såsom blåsmask i lefvern,
mjelten, lungorna o. s. v. hos husdjur och någon gång äfven hos
menniskan, och har under denna form blifvit kallad Echinococcus veterinorum
("hylsmask"); som bandmask förekommer äfven denna art hos hunden.

V. Stråldjur (RADIATA).

§ 414. Inom denna hufvudafdelning af djurriket företer den
allmänna byggnaden visserligen en stor omvexling och en gradvis
skeende förenkling, så att vi inom densamma finna såväl temligen
högt organiserade, som ytterst enkla och ofullkomliga djurformer;
men i sin helhet visar den sig likväl stå på ett lägre trappsteg, än
alla de föregående provinserna, maskarne ej en gång undantagna. —
Den karakter, hvarigenom stråldjuren konstant skilja sig från djur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:47:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryggrad/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free