Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pedota maneter) visa stundom knoppbildning,
och någon gång förekommer hos dem till
och med exempel på delning.
Alla Manetdjur lefva i hafvet, med
undantag af slägtena Hydra och
Cordylophora, som tillhöra sött vatten. De nära
sig troligtvis alla af djuriska ämnen. De
frittsimmande formerna tillhöra isynnerhet
varmare haf, hvilket särskildt är fallet med
Rörmaneterna. Många äro nästan
mikroskopiskt små, andra uppnå mer än en fot
i diameter; de pråla icke sällan med de
skönaste färger och sprida ofta ett lifligt
fosforiskt sken. — Af dem, som bilda
kalkartade kolonier, deltaga många i
bildningen af korallrefven; de äro också talrikt
representerade redan i de äldsta fossilförande jordlagren.
Vi indela Manetdjuren i tre ordningar, Skifmaneter, Bägar-
maneter och Polypmaneter.
Halysites catenularia (fossil).
1:sta Ordn. SKIFMANETER eller MEDUSER (Medusas).
Fig. 483.
Pelagia noctiluca.
§ 442. Dessa djur, som
till skillnad från de craspedota
maneterna äfven kallas
Acraspeda, ofta också Acalepher,
hafva en geléartad, klock- eller
skif-formig kropp, och äro i
fullvuxet tillstånd alltid fritt
simmande; klockan visar på
undersidan en af muskeltrådar
bildad hinna (subumbrella),
och har en i flikar inskuren
rand, som bär tentakler samt
randkroppar, hvilka merendels
äro betäckta af klockranden.
Magstjelken bär ofta armlika
förlängningar kring
munöppningen; magen ligger i midten af
klockans undre sida, och från
densamma utstråla mot
pereferien fick- eller rörlika kanaler,
hvilka skicka förlängningar in
i randkropparne och till och
Fig. 482.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
