Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord till den svenska upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Ryssland sådant det är
ett eller annat sätt kunde medföra förändringar i deras
ställning. En sådan situation, mera löftesrik än någon
föregående, har nu uppstått genom världskriget. Med
stigande förväntningar ha de icke-ryska folken inom
rikets gränser följt med krigshändelserna, isynnerhet
sedan dessa lett till att vidsträckta landområden i västra
delen av riket utrymts av de ryska arméerna. De ryska
nederlagen ställde i utsikt definitiv befrielse för en del av
dessa folk, för andra åter i varje fall en förbättring av
deras nationella och politiska villkor.
Denna förväntningsfulla stämning framkallade helt
naturligt tanken att åter en gång tillgripa den så ofta utan
positivt resultat prövade utvägen att vädja till de
västerländska kulturfolkens rättskänsla. Och en sådan åtgärd
tedde sig som en tvingande nödvändighet till följd av
den oerhörda behandling Ryssland under krigets lopp låtit
de inom dess gränser boende »främmande nationaliteterna»
undergå. Den allmänna opinionen i Europa och Amerika
måste upplysas om all den orätt Ryssland tillfogat dessa
folk under tidigare perioder såväl som under de senaste
två åren.
Denna tanke låg till grund för den vädjan till den
civiliserade världen, som den 9 maj 1916 utsändes i form
av ett telegram till presidenten för Nordamerikas Förenta
stater, mr Wilson. Telegrammet var undertecknat av
representanter för finländare, balter, letter, litauer, polacker,
ryska judar, ukrajnare, ryska muhammedaner och georgier,
sammanslutna till ett »De av Ryssland undertryckta folkens
förbund». Senare anslöto sig till denna vädjan
representanter för den vitryska nationaliteten. Några veckor senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
