Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Rysslands största konflikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Ryssland sådant det är
och materiellt välstånd — och därmed även tillfoga det
gamla systemet dödsstöten.
Denna fara upptäckte de maktägande även snart. Det
var ministerpresidenten Stolypin, som strävade att med
järnhård stränghet upprätthålla den bestående
styrelseformen och åter slå till marken de icke-ryska folkslagens
nationella rörelse. Ju starkare regeringens ställning blev,
i så mycket större utsträckning återkallades de
medgivanden som gjorts rikets främmande nationaliteter. År efter
år blevo de utfästa friheterna alltmera hänsynslöst
upphävda, inskränkta eller berövade sin kraft genom nya
bestämmelser. En allt starkare kring sig gripande reaktion
arbetade på att förinta frukten av de kulturella strävandena.
Genom ett statsstreck — ändringen av vallagen — skaffade
sig regeringen majoritet i folkrepresentationen bland de
till höger stående, rysksinnade partierna, som understödde
den ånyo införda förtryckspolitiken. Tidningarna utsattes
ånyo för förföljelser, hänsynslösare nästan än före
revolutionen, de främmande nationaliteternas språk trängdes
tillbaka och utfärdande av undantagslagar och
proklamerande av krigstillstånd hörde till ordningen för dagen.
I flera distrikt blev »förstärkt skyddstillstånd» eller
»krigstillstånd» permanent grundval för regeringens
maktutövning. Dessa förhållanden öppnade dörren på vid gavel
för det ryska tjinovnikgodtycket och befordrade i hög grad
korruptionen på grund av den bristande kontrollen.
Krigstillståndet gjorde det möjligt att kringgå bestående lag
och företaga rättsvidriga reaktionära åtgärder.
Men nu var det för sent att återuppliva det tidigare
tillståndet av våld och förtryck. Därtill hade åren efter
revolutionen redan haft alltför stora verkningar. Det var
icke förgäves som folken i Ryssland — om ock endast
för en kort tid — fått stifta bekantskap med friare
förhållanden. Kontrasten mellan nu och då hade framträtt
alltför skarpt. Viljan att icke längre lida det gamla förtrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
