Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Letterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Letterna
109
nödgats utbyta ett bildat prästerskap och ett gott
kyrkosamfund mot okunniga själasörjare och ett trossamfund
som — milt sagt — var ovärdigt att taga del i någon som
helst religiös akt.» Dessa omkring 140,000 själars
nödläge blev känt i Europa. Furst Bismarck lade sig ut för
de förtryckta inför ryska sändebudet i Berlin.
Evangeliska alliansen riktade till Alexander II en petition om
lindring i samvetstvånget. I själva verket mildrades nu
trycket från statsmaktens sida och det syntes ånyo vara
tillåtet att återinträda i den evangeliska kyrkan.
Men med Alexander III kom år 1881 en hängiven
anhängare till den moskovitiska panslavismen på tronen.
Barn ur blandade äktenskap fingo blott tillhöra den
ortodoxa kyrkan. Den heliga synodens fanatiska
över-prokurator förklarade Alexander II :s toleransförordning
för »en förolämpning mot hela Ryssland». Byggandet av
evangeliska kyrkor gjordes beroende av den ortodoxe
ärkebiskopens tillstånd. Ryska kyrkan fick rätt till
tvångs-expropriation av privata fastigheter. Av i statens tjänst
anställda personer av evangelisk tro krävdes, att de skulle
övergå till den ortodoxa läran; en vägran bestraffades
med avsättning. Vid sidan av den officiella verksamheten
skänkte man det s. k. baltiska brödraskapet regeringens
förtroende och pekuniära understöd i rikligt mått. Det
räknade bland sina medlemmar personer ur de högsta
samhällskretsarna, och sin missionsverksamhet bland
annorlunda troende bedrev det med alla de medel, som
stå en samvetslös propaganda till buds. Omkring 35,000
ester och letter, som under toleransens tid återvänt till
den evangeliska kyrkan, erhöllo av statsämbetsmän —
präster och domare — officiellt meddelande om att deras
namn stodo upptagna i den ryska kyrkans böcker, och
att de hade att hålla sig till denna eller hemfalla under
den världsliga lagens straff. Även evangeliska präster
hotades med straff i händelse de vidare befattade sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
