Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bevisa sig (t. ex. Aktevu, Istr, Klek, Kuci, Mutur, Sfanda (?),
Vuzléb); andra åter hafva kommit till oss i en så fördärfvad
form, att de svårligen kunnna återföras till eller förklaras
ur något språk (t. ex. Apubksar’, Jatvjag, Kanicar’, Sinko
Borič’, Tilen, Voist Voikov) 43. Det är med afseende på de
namnformer, som vi här träffa, icke öfverflödigt att
erinra om, att det både af inre och yttre grunder knappast
kan betviflas, att bägge traktaterna från första början hafva
varit affattade endast på grekiska och att de från detta
språk blifvit öfversatta på slaviska. Om vi betänka, huru
många mellanled dessa texter således måste hafva
genomgått, innan de blifvit upptecknade i de handskrifter, från
hvilka vi känna dem, kan det för visso icke förundra oss,
att en del af namnen, dels redan vid den första
nedskrifningen dels senare genom öfversättare och afskrifvare,
kunna hafva blifvit mer eller mindre vanstälda; det bör
snarare förvåna oss, att den vida öfvervägande delen af
dem likväl blifvit bibehållen i en så klar och ren form som
händelsen verkligen är. Hvilken tid de bevarade
öfversättningarna ursprungligen tillhöra, därom kan intet med
visshet afgöras. Dock är det sanonlikt, att öfversättningen
af Olegs traktat är äldre än den af Igors, samt därnäst att
bägge öfversättningarna, om de också näppeligen äro
samtidiga med originalen, likväl måste hafva kommit till på en
tid, då nordiska namn ännu icke hade blifvit fullkomligt
främmande för slaverna i Ryssland. Detta framgår däraf,
att vi finna ljud åtskilda, som det grekiska alfabetet på den
tiden icke erbjöd några medel att särskildt beteckna, och
hvilka genom ett blott bokstafligt återgifvande af de döda
skrifttecknen omöjligen kunde i öfversättningarna hafva
blifvit åtskilda på sätt som skett; sålunda användes t. ex. b
alldeles riktigt i Bruny (Brúni), Bern (Björn), Turbern (Þorbjörn)
o. a. vid sidan af v i Vermud (Vermundr), Alvard (Hallvarðr),
Ivor (Ivarr) o. a., och det fastän grekiskan på denna tid
icke hade något eget tecken för b-ljudet, sedan det gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
