Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Nattligt möte i Moskva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ännu aldrig skådat. En georgisk officers gigantdröm.[1] Trotskij
manövrerade han ut som en sann schackmästare.
— Detta är ju nästan en panegyrik!
— Nå ja, och varför inte? Men vad blir det av
världsrevolutionen medan Stalins Ryssland växer? Vad blir det av
Uppgiften? Där, ser ni, kan ligga ett av konfliktämnena, frånsett
många andra — uppe på tinnarna.
Jag frågade min följeslagare om han hade något emot att
jag, enligt min vana att dagligen göra anteckningar,
antecknade vad han sagt.
— Inte alls. Det namn under vilket ni tillskrivit mig är inte
mitt och jag ber er endast att glömma bort det.
Att mången i Ryssland rört sig under mer än ett namn,
speciellt före och under revolutionstiden, vet envar. Vi hade nu
stannat omkring fem minuters väg från min bostad och jag
föreslog att vi skulle skiljas där. Glömma ett namn?
Naturligtvis. Men aldrig denna sällsamma promenad, detta samtal.
Hur skulle jag tacka?
Men han knäppte av alla utgjutelser:
— Förtjust om jag kunnat stå er till tjänst, min fru. Måtte
ni nu skriva upp allt gott ni har att säga om era vänner
bolsjevikerna!
— Vore det inte rätt att söka göra dem rättvisa?
— Jo, svarade han, man måste förmodligen i denna värld
också vara rättvis — om man kan.
Jag höll kvar hans hand i min:
— Om man kan? Men ni kan inte?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
