Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. En fläkt av rysk landsort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föredrag, visade sig att vi bara börjat. Ty nu följde: buljong med
väldiga piroger, det vill säga pastejer fyllda med hackat kött,
hackade ägg, risgryn; stekt gås med rödkål och potatis;
äpplekompott. Man serverades och fick sin tallrik bräddfull — men
så åt heller ingen upp sin portion. Det tycktes inte vara fint
att säga nej tack: hellre lämnar man på tallriken. I Ryssland
där man ser och hör talas om så mycken fattigdom gör detta
ett rätt pinsamt intryck på främlingen. Jag vet emellertid inte
om vår värd bjöd personligen eller om detta kanske var ett
representationsgästabud, bekostat av allmänna medel, eftersom
kommissarien var med. Ovanpå äpplekompotten fingo vi under
utmärkt stämning och livligt trugande ytterligare i oss
vattenmelon i stora svala skivor, en härlig frukt, samt diverse kakor,
te eller kaffe, chokladbitar i brokiga papper.
Litet senare på kvällen, eller snarare natten, föreslogs
besök i ingenjörernas och verkmästarnas klubb i en av fabrikerna
utanför staden, där det var dansafton. Bilarna fram och vi i
väg på den obegripligt gyttjiga vägen dit ut.
Klubben var trevligt inrättad med läsrum, förfriskningar till
salu och en medelstor sal för musik och andra nöjen. Där
pågick dansen och vi åsågo den en stund. De deltagande, alltså
ingenjörer och förmän gåvo närmast intryck av att socialt
befinna sig något pinnhål under svensk arbetarpublik. Kvinnorna
visade i genomsnitt en mera utpräglat bondsk typ än männen.
Man roade sig med allvar, städat, hyggligt. Inte alla tycktes
vana att dansa. Jag fick höra att under de upprörda
revolutionsåren hade i Ryssland — liksom överallt efter kriget —
dansats till överdrift. Det hade slutligen förbjudits och en
puritansk tid följde. ”En kommunist dansar inte.” Men nu hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>