Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den ryska romanens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro späckade med under, lämpade för medeltidens mystik. Han
framställes i den efter Psevdo-Kallistenes lånade uppfattningen
såsom son av en egyptisk tsar Nektaneb, som i förklädnad flydde
till Macedonien av fruktan för Darius, men dessförinnan lovade
sina undersåtar att om trettio år komma tillbaka, ung och stark.
Filip av Macedonien hotade att förskjuta sin gemål Olympiada
på grund av hennes ofruktsamhet, men då Nektaneb, förklädd
till stjärntydare, lyckades avhjälpa denna brist, blev den om
sveket okunnige Filip så förtjust i trollkarlen, att han utnämnde
Nektaneb till lärare i »virgiliansk» konst åt den nyfödde sonen
Alexander. Denne dödade, enligt oraklets förutsägelse, sin fader
Nektaneb och fick den underbara, tjurhövdade hästen (Bukefalos),
varmed han drog ut på segertåg i världen. Först intog han
Aten tack vare Diogenes’ listiga råd och kom utan svärdsslag i
besittning av Rom, som hyllade honom med Salomos krona och
Sibyllans stemma (pannbindel). Kämpande med vilda jungfrur
(amasoner), kom han till Troja och till Jerusalem, som då
styrdes av profeten Jeremias. Denne förmådde Alexander att
antaga den judiska läran om den ende Guden. I Egypten
besegrade han den fruktansvärde Darius och förmälde sig med hans
dotter Roxana. Men ju längre han tågade österut, dess starkare
blevo hans dödsaningar, och i Indien avled han av gift.
Romanen slutar med att Roxana klagar vid hans lik, som vart
begravet i Alexandria.
Lika ystert tumlar medeltidens kristna fantasi om bland
historiska fakta i den populära sagan om Trojanska kriget — ett
epos, som slutar med gudliga betraktelser och med ett fromt
amen (»Ipiter» uppträder som profet). Men i romanens början
fingo ryssarna en liten försmak av den medeltida romantikens
erotiska galanteri. Paris, som tjänar hos Menelaus, gör sin
kärleksförklaring för Helena genom att med rött vin på en vit duk
teckna orden: »Tsaritsa Jelena! Älska mig, ty jag älskar dig!»
Då hon varnar honom för faran från tsarens sida, genmäler han:
»O härskarinna! För min tjänst väntar jag ingen annan lön än
dig själv. Jag är förr redo att taga på mig plågor än att länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
