Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. »Faderliga testamenten»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
ÅTTONDE KAPITLET.
att sonen bör akta sig för kringstrykare, liderliga sällar och
pratmakare. Slika hemfridsstörare skola hövligt, men bestämt köras
på porten.
Om samhällsplikterna uttalar sig Tatistjev med den beprövade
ämbetsmannens pedantiska omständlighet och hämtar exempel ur
sitt eget liv. Här uppställdes för första gången i den ryska
litteraturen en teori om statens idé och funktioner — ett ofantligt
framsteg i den ryska kulturhistorien, framvuxet ur Peter I:s
personliga föredöme och byråkratiska reformer. Utan knot bör sonen
åtaga sig varje syssla, som ålägges honom i statens tjänst, liksom
hans fader hade blivit använd i en mängd olika uppdrag, och
även om sonen någon gång skulle ådraga sig tsarens onåd eller
vrede, bör han fördraga detta såsom himlens straff och lugnt bida
upprättelsens stund. Tatistjev, själv strängt monarkiskt sinnad,
hade mer än en gång rönt ogunst från tronen, särskilt genom
Biron, och han var jämte diktaren-diplomaten Kantemir författare
av den adress, som vid kejsarinnan Annas tronbestigning
befästade det absolutistiska styrelsesättet och krossade bojarättlingarnas
förhoppningar om ett nytt adelsvälde i Ryssland.
Själv ädling, befattade sig Tatistjev i sin skrift med
adelsståndets och tjänstemännens skyldigheter, ehuru han ingalunda
saknade blick för köpmansvärlden, vars okunnighet och dåliga
finansväsen (brist på en riksbank m. m.) han livligt beklagade.
Adelsmannens tjänster vore dels militära (från det 18:e till det 25:e
levnadsåret), dels civila i Peters kollegier och rangskalor, dels ock
vid hovet, som dock av Tatistjev betraktades såsom något
flärd-fullt och onyttigt. Tämligen likgiltigt uttalade han sig ock om
det andliga ståndet, som han åtminstone indirekt gjorde
ansvarigt för folkets grova okunnighet. Den adlige tjinovnikens
(ämbetsmannens) inkomster bestå, enligt hans naiva klassificering,
av den ordinarie statslönen, av arv (lantegendom med livegna) och
möjligen kontant hemgift samt — tillfälliga inkomster på
ickelagligt sätt. Här framträder hos den äljes så korrekte och
hederlige Tatistjev en skev uppfattning, som är speciellt rysk och in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
