Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Nikon och Avvakum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
ÅTTONDE KAPITLET.
guvernementet Kostroma) på grund av sin järnhårda, asketiska
stränghet, så att den uppretade menigheten överföll honom i
pastorsexpeditionen (patriarchov prikaz) och piskade honom med
spön och stänger. Han räddades med knapp nöd av vojevoden
Denis Krjukov, hölls ett par nätter gömd i hans källare och
måste sedan i smyg bege sig till Moskva.
Här började hans passionshistoria på allvar, ty Nikon tålde
intet motstånd mot sina kyrkoreformatoriska planer. Då
Avva-kum öppet avföll från den »moderna» kyrkan, vart han kastad i
fängelse på patriarkens gård, där det — enligt hans egna ord —
»var så mörkt, att han ej visste, om han vände sig åt öster eller
åt väster, då han bad», och där han efter långvarig svält
hugsva-lades med bröd av en skepnad, i vilken han förmodade en av
Guds änglar. Därpå fördes han till ett kloster, vars munkar
sökte övertala honom att avstå från sina irrläror, d. v. s. göra
korstecknet med tre fingrar; men då detta ej lyckades, ryckte de
honom i håret, slogo honom på bröstet och spottade honom i
ansiktet. Det sistnämnda var på den tiden ett ej ovanligt sätt
att betyga någon sitt otvetydiga förakt. Då t. ex. Avvakums
själsfrände, protopopen Login i Moskva, vart rakad i tsarens
närvaro, spottade han patriarken i synen och kastade munkkåpan
för hans fötter.
Förd i fångkärra till kyrkan, blev även Avvakum rakad,
förklarades avsatt och hade troligen mistat livet, om ej tsaren
var-kunnat sig över honom och lindrat hans straff till — sibirisk
deportation (1653). Den skildring, som Avvakum i sin klassiska
självbiografi — ett mycket värdefullt språklitterärt dokument från
det sjuttonde århundradet — lämnar av Sibirien, var icke blott
den första i sitt slag, utan kan ock i realistisk skärpa och
naturbeskrivningen av detta danteska helvete gott mäta sig med de
upprörande skildringarna av en Dostojevskij eller
Jakubovitj-Melsjin.
Själva färden till Tobolsk, som krävde tretton veckor, var
mycket svår, i synnerhet som hustrun på vägen födde ett barn. Han
fördes vidare bortom Bajkalsjön till det ogästvänliga berglandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
