Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Lomonosov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOMONOSOV.
87
den i sjökriget mot svenskarna sedan bekante Vasilij Tjitjagov,
var ute åren 1765 och 1766, men återvände med oförrättat ärende.
Huru föga denna expedition än uträttat, är Lomonosovs
betydelse för den arktiska forskningen dock så stor, att hans namn
icke får glömmas, då polarfärdernas historia skrives. Och hans
skrift är utan tvivel så snillrik och märklig, att den synes mig
väl värd en översättning till ett utländskt språk för att bliva
hela den vetenskapliga världens egendom. Och huru
otillfredsställande »nordostpassagens» problem än må ha blivit löst i den
praktiska nyttans tjänst, kan man väl än i dag ryckas med av
Lomonosovs segervissa entusiasm och med fullaste hjärta instämma
i hans frimodiga, mot den ryska regeringspolitiken indirekt
riktade ord:
»Om, för att vinna ett litet stycke jord eller för en endas
äregirighet, många tusentals människor, ja hela härar skickas till
döden, behöver man icke vara så ömsint om några hundra
människor, då det gäller att förvärva hela länder i andra världsdelar,
utbreda handel och sjöfart, öka statens makt och ära, framvisa ryska
sjöhjältar för hela världen och höja hela mänsklighetens
upplysning.»
Lomonosovs populär-vetenskapliga stil höjer sig i åtskilliga av
hans föreläsningar (slova) till en poetisk prosa, som det ryska
språket före honom knappt hade haft en aning om allt sedan
den äldre kievska perioden. I mina »Ryska skaldeporträtt»*
förekommer ett litet prov på denna högstämda vältalighet, som med
glödande fosterlandskärlek och ödmjuk gudsfruktan förenar
vetenskapsmannens stolthet över det mänskliga framåtskridandet. I
hans tal om »kemiens gagn» (1751) förekommer t. ex. följande
storslagna bild:
»Det tyckes mig som om jag hörde, hurusom det vidsträckta
och bördiga Ryssland förkunnade för sina söner: ’Sträcken edra
förhoppningar och edra armar mot mitt sköte och tron icke, att
ert sökande skall vara fåfängt! Mina tegar skola mångfalt löna
åkerbrukarnas möda och mina fält föröka edra hjordar, och mina
* Stockholm, 1898, sid. 15—17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
