Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Katarina II och hennes »guldålder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
SJÄTTE KAPITLET.
sunt och praktiskt utförbart och bröto i många väsentliga stycken
med de gamla moskovitiska traditionerna.
År 1782 tillsattes sålunda en kommitté för inrättande av
folkskolor under ledning av den ungerske serben Jankovitj de Mirievo,
f. d. folkskoledirektör i Temesvar-banatet. Han kallades av
kejsarinnan från Wien till Ryssland, där han tillbragte tjugu år för att
ordna folkskolorna efter preussiskt och österrikiskt mönster enligt
mer rationella och praktiska metoder. Undervisningsmateriell och
läroböcker införskrevos ock från Wien. Skolorna skulle fördelas i
tre slag: lägre skolor, mellanskolor och högre skolor, var och en
med fyra klasser, och undervisningen skulle ske tre timmar på
morgonen och tre timmar på middagen. Några frukter hann det
nya systemet näppeligen bära under det adertonde seklet, ty
okunnigheten var ju förfärande och statsanslagen högst otillräckliga.
Lärarnas löner utbetalades oregelbundet, och skollokalerna voro
trånga och smutsiga. Läraren måste själv hugga ved, elda och
städa, och den kroppsliga agan florerade.
Katarinas närmaste medhjälpare i fråga om den teoretiska
pedagogiken var den för bildningsväsendet livligt intresserade Ivan
Ivanovitj Betskij. Han var född i Stockholm den 3 febr. 1704,
oäkta son av den oss redan bekante furst Ivan Jurjevitj Trubetskoj,
far till furst Kantemirs styvmor. * Som hans mor angives enligt
ryska uppgifter en baronessa Wrede. Då furst Trubetskoj sluppit
från den svenska fångenskapen, kom Betskij till Köpenhamn och
blev under sina resor i Europa uppmärksammad av den
dåvarande prinsessan av Anhalt-Zerbst och hennes moder. Såsom
pedagog uppställde han det av Katarina II livligt omhuldade
önskemålet, att man skulle »dana ett nytt släkte», som vore mer
mottagligt för den europeiska civilisationen än de föregående
generationerna. En allmän bildning vore att föredraga framför
den speciella, och stor vikt borde fästas vid ungdomens moraliska
utveckling. I enlighet med dessa teorier utarbetade han 1764 en
»generalförordning rörande uppfostran av gossar och flickor».
Barnen skulle från 5 ända till 18 års ålder dväljas i pensionat
* Se sid. 57.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
