Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Komedien på 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
192
ÅTTONDE KAPITLET.
är lögn och dunst i denna värld, som ej har någon förnuftig
mening; allt vore möjligt för pengar, och själva måste de ju slita
ut sig för sina husbönder.
Upprepade gånger företog Fonvizin resor till Tyskland,
Frankrike och Italien, närmast för sin svaga hälsas vårdande, och hans
resebrev från västerlandet äro synnerligen intressanta, särskilt för
bedömande av den äktryska uppfattningen av västerlandet. I Paris
gjorde han bekantskap med Rousseau, Voltaire, d’Alembert,
Diderot m. fl., som varit tongivande även för den ryska smaken
och hade blivit föremål för så mycket fjäskande smicker från
Katarina II:s sida. Men nu — detta var på 1780-talet — fann
ingenting nåd för Fonvizins ögon; han mätte allt efter arsjin
(ryskt längdmått) och fann i de franska snillena idel
»Sumaro-kover». Encyklopedisterna vore i sitt slag lika stora charlataner
som boulevardernas dagdrivare; skillnaden vore blott den, att den
s. k. filosofen förenade med charlatanens snikenhet och svindlerier
en gränslös högfärd. Han kritiserade till och med smutsen i de
franska städerna, som om inte Ryssland behövde sopa rent för
sin egen dörr först, och fann allting löjligt, till och med den
katolska gudstjänsten, som dock hade imponerat på de medeltida
palomnikerna och på tsar Peters kulturpioniärer. »Jag var färdig
att spricka af skratt, då jag såg den komedi, som uppfördes vid
en katolsk procession. Tänk, vilken skillnad i tänkesätten! Gud
vet, hvad det var för högmässa, som förrättades! Någon mening
fanns ej däri!» — Och detta skrev på fullaste allvar en fromt
troende son av den rysk-ortodoxa kyrkan!
Sitt slutomdöme sammanfattade Fonvizin i följande ord: »I det
stora hela är jag mycket belåten med att ha sett främmande land.
Åtminstone skulle vår ryske Jean de France icke imponera på
mig där. Oavsett att resan varit till gagn för min hälsa, har jag
lärt att vara överseende med de fel och brister, som varit mig
till så stor förargelse i mitt fädernesland. Jag har sett, att det
i varje land finnes mer gott än ont, att människorna överallt
äro människor, att förnuftiga människor allestädes äro sällsynta,
och att det är överflöd på narrar. Korteligen sagt, vår nation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
