Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Komedien på 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
ÅTTONDE KAPITLET.
des av förlamningen, såg han däri ett himlens straff för sina
synder, särskilt för fritänkeriet.
Gogolj slutade med att sjunga en lovsång över livegenskapen
såsom ett heligt arv från den gamla goda tiden. Fonvizin fann
på äldre dar allting bra som det var i Ryssland, men upptäckte
i Frankrike idel missbruk och samhällslyten: lettres de cachet,
favorit- och mutsystem, mätressvälde o. s. v. »Fransmännen ha
rätt till frihet, men leva i äkta slaveri, under det att Ryssland
visserligen saknar frihet, men ändå njuter av dess håvor» ...
Historien har fällt sin dom över Katarina II:s gyllene frihetstid.
1 Bezborodkos kanslier såldes ämbeten åt högstbjudande; åt kuskar
och kammartjänare gåvos hovtitlar mot klingande mynt; då
bönderna klagade över orättvisor hos greve Razumovskij, svarade han
med att beröva dem deras jordstycken, och i stället för de franska
Pompadourerna hade Ryssland sina Potemkinar.
Och den personliga friheten i Ryssland vid slutet av det
adertonde århundradet? Den belyses bäst genom den lott, som drabbade
två ädla och för sann folkbildning ivrande fosterlandsvänner:
Novikov och Radistjev. Deras historia är en upprepning av
Krizja-nitj’ och Pososjkovs sorgliga levnadsöde vid slutet av det sjuttonde
seklet. I Ryssland omtuggas historiens bakläxor från sekel till
sekel, och på en »liberal» flodvåg tyckes följa en reaktionär ebb
med samma orubbliga naturnödvändighet som oceanens tidvatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
