Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det nya århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utarbetade S. P. Rumjantsov en lag om fritt åkerbruk, varigenom
kronobönderna kunde göra avtal med godsägarna och friköpa
sig jämte jord. Rörande den stora bondeemancipationen voro
meningarna delade bland kejsarens liberala rådgivare. Kotjubej,
Stroganov och den polskfödde furst Czartoryski ville, att frågan
skulle lösas med ens, enär de sågo en omedelbar samhällsfara i
böndernas rättslöshet gentemot jordägarna, varemot Laharpe
och greve Mordvinov förordade livegenskapens successiva
avskaffande, närmast därigenom att de icke-livegna kronobönderna
skulle få köpa jord, något som också snart blev fallet i de
baltiska och f. d. polska provinserna. Men många besinningsfulla
bildningsfrämjare, såsom Derzjavin, Karamzin och Karazin, hyste
dock av politiska hänsyn principiella betänkligheter mot
emancipationen, och denna mening segrade både under Alexander I:s
och Nikolaj I:s regering.
Kejsar Alexanders liberala svärmerier, som närmast
koncentrerade sig kring en konstitution »i nationens sanna anda» (»réglée
d’après le véritable esprit de la Nation»), fingo en kraftig
förespråkare i den märklige statsman, som tryckte sin personliga
prägel på Rysslands inländska politik före 1812: Michail
Michajlovitj Speranskij. Han var född nyårsdagen 1772 i byn
Tjerkutino (guv. Vladimir), där fadern var klockare. Efter sju års
studier i prästseminarium kom han 1790 till Petersburg, där han
blev lärare i matematik och sedan sekreterare hos furst Karakin.
Härmed var hans lycka gjord; redan 1798 vart han kollegieråd
och med tiden Alexander I:s främste rådgivare och
samhällsorganisatör. I sitt väsen förenade han västerländsk
statsmannaförmåga med rysk känslosamhet och en viss svärmisk idealism,
som i sin naivitet ofta underskattade den politiska realiteten och
förbisåg de praktiska svårigheterna. Hans stora förtjänst låg däri
att han insåg nödvändigheten av politiska lagar, av principer och
garantier, ty dittills hade ju godtycket varit det enda rättesnöret,
och i det gamla kaotiska systemet av ukaser hade det funnits
bestämmelser, som icke blott voro dunkla och otillräckliga, utan
ock motsägande. »Ingen regering kan vara laglig, om den ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
