Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Dekabristerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(»frohndienst») mot skatt (obrok), som minskades med en
tredjedel. På befallning av Petersburgs guvernör Miloradovitj, som
blev skjuten under kravallerna d. 14 dec. 1825, utarbetade han
1819 en uppsats om livegenskapen, som borde begränsas och
mildras genom regeringens initiativ, och påyrkade, att bönderna
skulle få rätt att på laglig väg besvära sig mot jordägarna.
Samma år blev han medlem av det ryska Välfärdssällskapet och
svärmade för republik. Först under sin vistelse i England fick
han kunskap om revolutionens utbrott och undertryckande och
insände genast en förklaring om sitt deltagande i hemliga
föreningar, men förnekade på det bestämdaste all revolutionär
konspiration. Ryska regeringen begärde hans utlämnande, men
Canning vägrade. Han dömdes till döden, men benådades med
livstids gruvarbete. Först år 1833 vågade han flytta till Paris,
och efter 1856 återfick han sin adelsrang och tillstånd att
återvända till Ryssland.
År 1847 utkom hans stora märkliga arbete »La Russie et les
Russes», som innehåller högst värdefulla upplysningar om
tsarriket och tecknar grundlinjerna av en ny stats- och samhällslära.
En folkriksdag (narodnaja duma) borde bildas av en million
röstberättigade på grundvalen av ministeriell ansvarighet, vidgad
självstyrelse för kommunerna, pressfrihet, jury, avskaffande av
kroppsstraff och liknande reformer, som delvis realiserades under
Alexander II, men delvis ännu tillhöra de fromma önskningarna.
Och i flera småskrifter — även i Herzens »Kolokol» — drog
han i härnad mot livegenskapen. »Hos andra folk var
träldomen en följd av erövring. När barbarerna angrepo Europa,
begagnade de sig av styrkans rätt och gjorde de besegrade till
slavar. I Ryssland underkuvade tatarerna våra fria förfäder, men
det ryska folket kunde slutligen avskudda det förnedrande oket,
och efter befrielsen, liksom före underkuvandet, var slaveriet
okänt för folket. Först i det tidevarv, då Rysslands makt
började utvidga sig, lades av några gosudarer grunden till det
samhällsskick, som sedan konstituerades såsom livegenskap.
Tatarerna, som vi i vår ordning besegrade, förblevo personligt fria,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
