Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Gogolj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter denna litania över den stackars europeiska civilisationen,
först uppstämd av sjuttonhundratalets satiriker Fonvizin och
alltjämt omtuggad av L. Tolstoj, beskärmade sig Gogolj över Bjelinskijs
ytliga journalistbildning(!) och över hans bristande kännedom
om Ryssland, »därför att han alltid vistats i Petersburg» (som
om Rom vore ett bättre studiefält därför!). Till sist försäkrade
han, att mycket blivit bättre efter Fonvizins tid. »Många mena,
att samhället måste reformeras och omdanas. Drömmerier!
Samhället består av individer. Må varje individ fylla sin plikt,
må människan komma ihåg sitt himmelska medborgarskap! Om
vi alla fullgöra våra förpliktelser, går allt bra. De maktägande
skola förtära varandra på lantgodsen(!); ämbetsmännen, som se
att man ej behöver leva rikt(!), skola upphöra att ta mutor, och
de äregiriga, som se att viktiga platser ej lönas med pengar eller
rik lön(!), skola troligen bli mönster av dygd...»
Icke ens bland slavofilerna, som i det längsta höllo på Gogolj,
kunde han finna någon sympati för dessa virriga hugskott, ty
slavofilerna voro just av religiösa skäl motståndare till
livegenskapen, och den gamle S. T. Aksakov skrev i ett brev till honom:
»Om ni önskat ställa till oväsen och få klarhet om edra
beundrare och motståndare, som nu delvis bytt plats, har ni fullt
lyckats i er avsikt. Om allt detta vore skämt från er sida, har
framgången överträffat de djärvaste förväntningar. Men jag kan
tyvärr ej bedra mig själv. Ni har uppriktigt menat, att ert kall
består i att för människorna förkunna höga sedliga sanningar i
form av reflexioner och lärdomar. Ni har grovt och ömkligt
misstagit er, trasslat in er och motsagt er själv. Då ni trott er
tjäna himlen och mänskligheten, har ni kränkt både Gud och
människan. Om en vanlig skriftställare hade skrivit denna bok —
adjö med honom! Men boken är skriven av er; i den glänser på
sina ställen fram er forna, mäktiga talang, och just därför är
den skadlig, ty den sprider edra förvillelser och er sofistik.
Olycklig den dag och stund, då ni fick det infallet att fara
utomlands, till detta Rom, de ryska snillenas och talangernas fördärv!
Jag är bittert övertygad om att ingen ostraffat lämnar fosterlandet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
