Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. De ryska romanförfattarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE RYSKA ROMANFÖRFATTARNA.
183
En enda roman har varit nog att för alla tider bevara
Gontjarovs namn åt ryska litteraturhistorien: det är den berömda
romanen Oblomov. * Ivan Alexandrovitj Gontjarov föddes i Simbirsk
av köpmansstånd 1812 (samma år som Herzen och Ogarev), dog
1891 och hade sålunda hunnit en för ryska författare ovanligt
hög ålder.** År 1852 utnämndes han till sekreterare hos amiral
Putiatin under fregatten Palladas världsomsegling, vars syfte var
att inspektera de ryska besittningarna i Nordamerika och avsluta
ett handelsfördrag med Japan. Gontjarovs beskrivning på denna
långfärd är en av den ryska litteraturens bästa reseskildringar
vid sidan av V. Botkins brev från Spanien och P. Kovalevskijs
från Italien. Där finns både kolorit och plastisk åskådlighet,
skarp iakttagelseförmåga och en humor, som aldrig förnekar sin
ryska patriotism. Av ett särskilt intresse äro Gontjarovs
reflexioner om de dittills föga kända japanerna:
»Det japanska folket känner ett starkt behov av utveckling, och detta yttrar
sig i mycket, ehuru folket är fattigt och saknar förbindelse med andra. De
välbärgade, särskilt de språkkunniga, som umgås med européerna, sucka av
ledsnad och brist på intellektuell verksamhet. Den lägre klassen ser med
häpnad på våra fartyg och matroser, tigger vin av oss, dricker begärligt vodka,
griper varje utkastat brödstycke med begärlighet och uppfångar i flykten den
minsta trasa. De äro språksamma och tycka om allt nytt. Om ej spioner
lurade på varje ord, som viskas åt utlänningar, skulle våra fartyg utan någon
traktat lätt bli lastade med allehanda varor.. . Huru mycket liv döljer sig ej
under deras skenbara apati! Huru mycken levnadslust och glättighet!
Japanerna ha föga av det absurda, som finns hos kineserna, t. ex. den tunga,
pedantiska och gammalmodiga snusförnuftigheten. Tvärtom vilja de ta reda på
allt. Nästan alla holländska resenärer, som varit i Yeddo, berätta, att japanska
lärda skickades till dem för att inhämta något nytt och gagneligt. Om de
fasthålla vid det gamla, sker det blott av fruktan för det nya, fast de äro
övertygade om att det nya är bättre. De ha tråkigt och gäspa, och inte ens det
kunna kineserna.»
* Därav två svenska översättningar 1887. Dessutom skissen »Stepan med
familja i Ny 111. Tidn. 1888.
** Främst bland de större författarna kommer L. Tolstoj med 80 år (1908),
i tredje rummet fabeldiktaren Krylov med 76 år och så Derzjavin med 73 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
