Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Dostojevskij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOSTOJEVSKIJ.
205
52,raJ^»*(1866),ett enastående verk av analytisk skärpa, av djupsinniga
betraktelser över förhållandet mellan brottet och straffet, över
samhällets rätt att bestämma över den enskildes liv och individens
självtagna rättighet att vara sin egen lag. Den fattige, intelligente
studenten Raskolnikov gripes av idén, att ett mord på en onyttig
och rentav skadlig gammal varelse — i detta fall en pantlånerska
— kan vara berättigat och bliva en välgärning, i stället för en
ogärning. Ändamålet helgar ju medlen, och om en Mohammed,
en Napoleon, som prisas i världshistorien, banat sig väg genom
högar av lik, så–-Konsekvensen av denna tankegång om-
sättes i handling. Men efter mordet inträder en oförutsedd
förändring: Raskolnikov känner endast äckel vid den ständiga
erinringen av den otäcka gummans söndersargade kropp och bryr
sig ej längre om dessa pengar, som skulle sätta honom i stånd
att bliva den fattiga familjens välgörare — samma känslor av äckel
och förakt gripa mördaren i Gorkijs utmärkta novell »Tjelkasj».
Raskolnikov känner alls ingen ånger över sin handling, ty han
blir aldrig fullt övertygad om att han är en brottsling och att
samhället har rätt att döma honom; men i hans nervöst upprörda
själ insmyga sig ängsliga reflexioner, ett iskallt skärande tvivel,
huruvida han, just han, ändå hade rätt att gå en högre
rättsskipning i förväg. Kanske är Raskolnikov ingen Mohammed eller
Napoleon? Kanske är han i sin ömkliga tvivelsjuka en lika
obetydlig »lus» som den där pantlånerskan? Denna pinsamma tanke
lämnar honom ingen ro, och genom bekantskapen med
gatflickan Sonja drives han — dock ännu icke av ånger, utan av en viss
inre nödvändighet, alldeles som missdådaren Nikita i Tolstojs
»Mörkrets makt» — att avlägga en öppen bekännelse och taga
på sig de yttre följderna av mordet. Sonja följer frivilligt
Raskolnikov till Sibiriens tukthus — i Tolstojs »Uppståndelse» är
det tvärtom fursten (Nechljudov), som självmant ledsagar kvinnan
från gatan dit bort — och först här finner Raskolnikov under
* På svenska »Raskolnikoff» i två övers. 1883. Dessutom finnes på svenska
-Det unga Ryssland» 1887 (= »Ynglingen» eller »I uppväxtåren»),
*Krot-kaja» av Valborg Hedberg 1886 och »Vid rouletten» av Fr. J. Huss 1890.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
