Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Den moderna samhällskritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
TRETTONDE KAPITLET.
Michail Nikoforovitj Katkov föddes i Moskva 1818 (samma år
som hans principielle motståndare Iv. Turgenev), blev under
studenttiden bekant med Bjelinskijs och Herzens intelligenta
umgängeskrets och studerade filosofi dels i Königsberg, dels i
Berlin, där — enligt hans egna ord då — »Tyskland räcker oss
handen i Hegels person, och genom Tyskland hela Europa och
mänskligheten». Han blev universitetsadjunkt i filosofi; men då
den Buturlinska kommittén tillsattes 1847 »för att utrota den
franska revolutionen och den tyska filosofien i Ryssland»,
befanns hans läroplats överflödig, och »på grund av försvagad
hälsa» ersattes han av teologen Ternovskij.
Ursprungligen hade Katkov sålunda varit zapadnikernas
meningsfrände, och ehuru han redan tidigt kom på förtrolig fot
med familjen Aksakov, kunde han ej gå med på de slavofila
teorierna om kommunaljordens odelbarhet, avskaffandet av
adelsståndet m. m. och såg i möjligheten av ett samslaviskt
världsvälde till och med en fara för Rysslands nationella bestånd och
övervikt över de andra slaviska länderna. Men Katkovs
utveckling skilde sig snart nog lika mycket från Bjelinskijs
västerländska ståndpunkt som från Konstantin Aksakovs, och den är
mycket karaktäristisk för många bildade ryssar. De börja med att
okritiskt och till överdrift svärma för västerlandets rikare kultur,
men sluta med en sjuklig misströstan om fosterlandets »obrutna
mark», ännu icke mäktig att nära den ömtåliga plantan.
Somliga hemfalla då åt ett österländskt, fatalistiskt oblomoveri,
som anser alla reformer för otänkbara eller gagnlösa, och »lita
på Guds försyn». Andra drivas i sin förtvivlan över till
nihi-listernas och terroristernas ytterlighetsläger och skapa revolutioner.
Men det finns ock ett tredje slags ryska patrioter, som visserligen
äro för lojala och politiskt klarsynta för att kunna gilla det
socia-listiskt-revolutionära nyhetsmakeriet, men å andra sidan för
dåd-lystna, äregiriga och fantasirika för att kunna lugnt åse den gamla
slentrianen, och då de ej kunnat eller velat på mer praktiskt sätt
ge avlopp åt sin uppriktiga oppositionslusta, ha de med
fördubblat raseri överflyttat den utåt, på andra folk, i vilka de misstänkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
