Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Den nya novellistiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
TRETTONDE KAPITLET.
ten» och Dostojevskijs Raskolnikov i »Brott och straff». Och
ehuru Dostojevskij icke ryggade tillbaka för det mest vidriga
motiv, måste det sägas, att Andrejev i somliga berättelser, t. ex.
i »I töcknet» eller »Avgrunden», överskridit gränsen för det
konstnärligt tillåtna och njutbara, till och med ur rysk synpunkt.
Det var ock närmast med hänsyn till dessa berättelser som
Tolstojs maka i ’Novoje Vremja’ »höjde fanan för konstnärlig
renhet och sedlig kraft i vitterheten» och besvor allmänheten att
»icke läsa, icke prisa, icke sprida Leonid Andrejevs och
konsorter verk, utan med förtrytelse resa sig mot denna smuts».
Denna protest var utan tvivel välmenad; men nog förefaller det
en smula egendomligt, att en stor författares maka söker bojkotta
yngre författare, vilkas sedliga allvar icke får betvivlas och vilkas
naturalism i det stora hela icke är vidrigare än den realistiska
samhällsbild, som Tolstoj lämnat av Ryssland i »Mörkrets makt» med
dess av bokcensur och teaterdirektion ännu utelämnade detaljer.
Och ett storslaget motstycke till det tolstojska bondedramat
synes mig Andrejevs gripande »Popen Vasilij Fivejskijs liv»
(»Popens levnadssaga»), denna hemskt nedslående kulturbild av
de stackars ryska poperna — okunniga, föraktade, isolerade,
vidskepliga och förkrympta. Den ryske bonden har blivit rättsligt
fri och kan genom den moderna industrialismen höja sitt
människovärde och sin socialekonomiska ställning en smula; han kan
lära sig hantverk, gör krigstjänst och flyttar in till städernas
arbetsmarknad. Men den ryske byprästen — dömd till ett slags
tvångsäktenskap omedelbart före prästvigningen och tvungen till
celibat i händelse av hustruns död — är faktiskt ännu bunden
vid jordtorvan, förtvinar både andligt och lekamligt och är
stundom sämre klädd och hädd än bonden. Den nya tidens
rörelser tyckas gå spårlöst förbi popens boställe, dit ingen
bildnings-stråle tränger, ehuru han själv skulle vara en lykta i
församlingens mörker. Många av dem förgås genom dryckenskap; andra
— såsom popen i Andrejevs skiss »Tystnaden» eller i »Vasilij
Fivejskijs liv» — förlamas av isoleringens skräckfulla tystnad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
