Ryssland och dess tsarer / Förra delen / 13 (1919-1920) Author: Oscar Heinrich Dumrath Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Katkov, och panslavismens förkämpe, general Ignatjev, »lögnens fader»,
underhandlaren med Turkiet om fredsvillkoren i San Stefano och
de panslavistiska föreningarnas president, predikade korståget mot
det »ruttna» västerlandets folk och »maskstungna» civilisation.

V. Verestsjagin: Nihilistavrättning.

Så länge kejsar Alexander II levde, vunno de panslavistiska
hetsarne mot Tyskland föga gehör på allra högsta ort. Även
Alexander III, som hyste allt annat än vänliga känslor mot
Preussen-Tyskland, höll rörelsen tillbaka, om han än så till vida gav
vika för densamma, att han inledde det autokratiska Rysslands
närmande till det republikanska Frankrike. Katkov dog
emellertid, och Rysslands nye Suvorov, general Skobelev, gick under,
såsom den preussiska generalen Leczinszsky uttryckte sig, i
utsvävningar och »viehisches Leben». Endast general Ignatjev
överlevde dem. Men var och en av dessa män har utövat stort
inflytande på utvecklingen av de ryska förhållandena, Katkov
och general Ignatjev genom sin verksamhet, Skobelev såsom
exponent för den ryska karaktären. Kriget med Tyskland och
Österrike, som ett ögonblick var hotande nära, avvärjdes, icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>