Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det gamla Rysslands kulturella tillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
humle, skinn, juftläder och byggnadsvirke. Under särdeles goda år
kunde också litet säd utföras, men på den låga ståndpunkt, som det
ryska jordbruket stod, fanns icke en regelbunden tillgång till denna vara
ständigt i marknaden, och ofta rådde stark efterfrågan på densamma.
Införseln från norden och västern utgjordes framför allt av
flandriska, engelska, tyska och polska tyger och därnäst vin,
företrädesvis röda viner, men också vitt vin, ävensom öl och mjöd, vilket allt
såldes på fat och ankaren. Den tredje huvudartikeln var salt, som
från Lubeck infördes över Lifland samt därnäst säd, kött, salt fisk
och metaller: järn, koppar, tenn, mässing, silver och guld. Voro
dessa varor föremål för grosshandel, såldes däremot i minuthandeln
handskar, färgat garn, sämre sorters linne, svavel, nålar, radband,
pergament och saffian. Med den stora betydelse, som handeln hade
för Ryssland, måste också köpmansklassen genom sin organisation
bli en makt, som tidens politik måste taga med i räkningen, ett
förhållande, som särskilt framträder i Novgorod, där man dock icke
förmådde bjuda hansestädernas konkurrens spetsen.
Tiu städerna kommo även andra element, som gåvo denna tids
ryska samhälle dess egendomliga prägel och utgjordes av de stora
jordägarna, de s. k. landskapsbojarerna, och därnäst av furstarna
med deras följe, den s. k. drushinan.
Landskapsbojarerna, semskije boj are, framgingo ur den enskilda
jordegendom i 9:e århundradet, som förefanns jämte kommunal
egendom. Som dessa bojarer voro helt och hållet oberoende,
erhöllo de en stor betydelse i vetsje och bildade det ryska samhällets
spetsar. Av helt annat slag och annat ursprung var drushinan eller
furstens följe. Detta utgjordes av visserligen fria män, vilka likväl
saknade egen jord och hade trätt i furstens personliga tjänst. Ända
till Vladimirs tid och delvis ändå längre utgjordes furstens följe av
män av skandinavisk härkomst, och även delningen i äldre och yngre
följesmän är skandinavisk. De senare bildade den furstliga härens
massa, över vilken de äldre förde befälet. Beteckningen bojarer
övergick småningom också på dessa äldre följesmän, bland vilka
fursten utsåg sina ståthållare, posadnik, i honom underdåniga
städer och volost ävensom sina vojvoder eller härförare, vilka under
honom ledde krigsoperationerna och förde befälet över armén.
Dessa följesmän intogo emellertid snart en ställning, som blev
besvärlig för fursten. Vladimir den helige förstod också att behän-
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
