Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Novgorod och Alexander Nevskij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma till Volchov. På ön Kotlin, där Petrograd numera är
beläget, fanns en station, som Novgorod under ißie århundradet höll
besatt till försvar mot svenska anfall till dess att svenskarna i I5:e
århundradet erövrade och under lång tid behöllo platsen. Hade
man farit 4 mil uppför Neva, kom man till den första slaviska
anläggningen Aldoga eller Ladoga, som uppstått av det från Rjuriks
historia omtalade Aldeigjuborg. Orten hade emellertid efter residensets
förläggande till Kiev förlorat all betydelse och omtalas icke ens av
krönikorna sedan den tid, då Rjurik därstädes »timrade» en stad.
Först omkring 1114 anlades en befästning av sten, och därefter
omtalas stället såsom hansestädernas stapelort, där lotsar från
Novgorod inställde sig och varorna omlastades på fartyg till Novgorod.
Sedermera gick färden ytterligare 25 mil uppför floden genom ett
ouppodlat land innan man kom till Novgorod, och endast de fåtaliga
nybyggena av ester och kareler, som här och där möttes på vägen,
gåvo anledning till byteshandel. Färden för övrigt var ingalunda
utan faror, och strömvirvlarna såväl i Neva som i Volchov krävde
försiktighet, medan man icke heller sällan utsattes för angrepp av
svenskar och kareler. Då Novgorod låg i krig med de förra,
föredrog man för den skull sedermera att färdas uppför Narova och
från Narva bege sig landvägen till Novgorod, eller också kom man
med tillhjälp av lotsar till Pskov och fortsatte därpå landvägen; då
tyska orden i ißie århundradet inrättade sig i Lifland, kom
landvägen över Pernau, Reval och Riga allt mera i bruk.
Det är numera svårt att bilda sig en klar och tydlig
föreställning om det intryck, Ncvgorod gjorde på den tidens resande.
Staden låg emellertid på båda sidor om Volchov och torde i alla
händelser haft ett ansenligt omfång. Den del av staden, som låg vid
flodens södra strand, kallades Handelssidan, och därstädes landade
också de resande köpmännen. Här var samfärdselns medelpunkt,
och sannolikt befunno sig också varven härstädes, liksom även
fursten på denna sida hade sitt palats: »Jaroslavs gård» vid en stor
öppen plats, till vilken varägervägen ledde. Husen måste i
Novgorod, liksom i det övriga Ryssland, ha varit av trä, annorlunda kan
man icke förklara de oerhörda härjningar elden så ofta anställde i
staden. Den del av staden, som låg på Volchovs västra strand,
kallades efter den av stadens första biskop Joakim av ekträ uppförda
domkyrkan — brunnen 1045 och därefter åter uppbygd av sten
1052 — Sofiasidan. Denna kyrka, som tjänade till biskopens,
sedermera ärkebiskopens katedralkyrka, står än i dag i så gott som
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
