- Project Runeberg -  Ryssland och dess tsarer / Förra delen /
80

(1919-1920) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Novgorod och Alexander Nevskij

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förlänade han Novgorod särskilda privilegier, som lade grunden
till stadens senare storhet. Framför allt bestämdes noga beloppet
av de avgifter, Novgorod skulle betala, och därigenom skyddades
staden för all framtid mot furstligt godtycke. Med den
ekonomiska frihetens betryggande framväxte den politiska friheten, och
sålunda erhöllo även stadens övriga privilegier sin betydelse. Redan
1118 hade stadens folkförsamling, vetsje, ursurperat sin rätt att sitta
till doms över politiska förbrytelser, 1126 började den själv välja
sin dessförinnan av fursten tillsatta ståthållare eller posadnik bland
sina egna medborgare; 1132 tillsatte den ståthållare i Pskov, och
slutligen visade den 1136 sin suveränitet, då den fördrev furst
Vse-volod, med vilken den var missnöjd.

Det är rätt egendomligt, att av den gamla krönikan erfara de
skäl, som förmådde novgoroderna fördriva fursten. »Varför», sade
de, »drar han icke försorg om gemene man? Varför vill han
resi-dera i Perejaslavl? Varför red han före alla till strid mot Susdal
och vände därpå om och befallde novgoroderna avtåga? Varför
föredrog han spel och styrde icke sitt folk? Varför sysselsatte han
sig med hundar och falkar och skipade icke sitt folk rättvisa och
regerade det?» Man finner sålunda i spetsen för Novgorod vetsjes
demokratiska församling, i vilken det vidsträckta stadsområdets
alla invånare hade rätt att deltaga, ehuru faktiskt egentligen
endast själva stadens invånare sammanträdde, men trots detta ansågo
sig befogade att också bestämma över biorternas angelägenheter och,
liksom de själva gåvo sig en posadnik, också tillsätta en sådan i
Pskov eller Ladoga.

Fursten, som ända till Jaroslavs tid regerat lika enväldigt i
Novgorod som i det övriga Ryssland, måste efter Vsevolods
fördrivande avstå från den ena rättigheten efter den andra;
beslutanderätten över krig och fred övergick till vetsje, rätten att tillsätta
stadens och biorternas posadnik hade han redan förlorat, och numera
återstod honom föga mer än överbefälet i krig och rättsskipningen.
Men även över denna förfogade han ingalunda oinskränkt.
Han-delsdomsrätten hade han frivilligt avstått till köpmanståndets
ombud, och i alla andra frågor måste han dela rättsskipningen med
posadniken, vilken fick allt större betydelse, sedan han blivit stadens
förtroendeman. Det låg sålunda i furstens välförstådda intresse
att stå väl med posadniken, och höllo dessa båda ihop, kunde de
också göra och låta efter behag, men i annat fall måste endera vika
och fördrivas. Som ingen organiserad domstol i politiska frågor fanns

80

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:49:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/1/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free