Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Landsdelar och befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men väl hänsynslöst dådkraftig; han var hedning, men opartisk ocli
tolerant mot kristendomen i sitt sätt att uttrycka sig icke utan
en viss naturlig vältalighet, och förkämpe för en ny tid för Litauen.
Kors från Guv. Kovno.
Gedimins båda söner Olgerd och Kestuit, 1341 till 1377, vilka under
stora svårigheter kommo till ett herravälde, som de bevarade icke blott
med sällsynt klokhet och energi, utan även vidgade och stärkte, hade
en minst lika stor andlig begåvning och djärv energi som deras fader.
Vid Gedimins död sönderföll hans rike i 8
delar, av vilka sju tillföllo hans lika många söner
och den åttonde delen en av hans bröder. Till
Litauens lycka ägde denna delning icke bestånd
längre än till 1345, då endast Olgerd och
Kestuit delade riket, dock med Olgerd såsom
överherre. Endast under förutsättning, att båda
bröderna skulle handla endräktigt kunde landets
verkliga och ideella sammanhang, som vid
tu-delningen varit på väg att gå förlorad,
bevaras, allra helst som Olgerd i sin hand förenade det
ryska, Kestuit däremot de rent litauiska landet.
Vänskapen mellan de båda bröderna rubbades
emellertid icke ända till det sista, och det
innerliga förhållandet mellan dem var lika sällsynt, som det skulle länt
varje kristet brödrapar till heder. De båda bröderna voro emellertid
hedningar, och man har dessutom svårt att tänka sig ett par mera
motsatta lynnen. Olgerd var en fin och slug politiker, försiktig
och förtegen, följde konsekvent sina planer, vilka han förstod att
omsorgsfullt dölja. De nordryska krönikeskrivarna, som voro avogt
sinnade mot honom, kallade honom »otrogen», »gudlös», »listig»,
men säga också, att han var i »besittning av stor självbehärskning
och avhöll sig från fåfängliga tidsfördriv, spel och dylikt samt natt
och dag endast tänkte på statsangelägenheter; han drack varken
vin eller öl eller mjölk (kymiss) eller andra rusande drycker, ty han
föraktade dryckenskap och höll måtta i allt. Därigenom
förvärvade han sig också stort förstånd och eftertanke och utförde med
kraft sina planer. Genom slik bakslughet erövrade han många
och stora länder, städer och furstendömen och försvarade sig samt
ökade sitt herravälde mer än hans fader och farfader förmått. Men
Olgerd plägade handla på sådant sätt att ingen visste var han tänkte
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
