Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Landsdelar och befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydryska bönder vid skörden.
med sådan framgång, att ministerpresidenten Stolypin i riksduman
1911 framlade en koloniseringslag, som förbjöd de tyska kolonisterna
att förvärva och arrendera ytterligare jordegendom i västområdena
och tvang de redan bofasta kolonisterna att låta sin egendom gå i
arv endast i rakt nedstigande linje. Lagförslaget motiverades med
en, enligt uppgift förefintlig, tysk fara och nödvändigheten att hindra
tyska kolonister att vidare nedsätta sig, därför att de i händelse av
krig skulle understödja de tyska trupperna. Under överläggningarna
angående lagförslaget i riksdumans utskott anfördes till och med
såsom skäl till lagens antagande, att de tyska kolonisterna kunde
misstänkas för att vara Tysklands spioner i Ryssland, och påstods,
att den tyskà regeringen tillät de tyska kolonisterna att blott till
namnet bli ryska undersåtar. Likaså påstods, att kolonisterna av
den tyska regeringen anvisats anlägga sina nybyggnader och orter
efter bestämda strategiska regler. Kort efter utbrottet av 1914 års
stora krig sade likväl tsar Nikolaj II till en deputation av tysk-ryska
kolonister, vilka till honom överlämnade en milliongåva för röda
korsets räkning: »Jag känner den tyska kolonisationens värde i
Sydryssland, och jag vet också, att dessa tyskar äro Rysslands sanna
söner. De kunna vara förvissade om mitt kejserliga skydd. Jag
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
