Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Det moskovitiska Rysslands första tsarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivan Danilovitj Kalita följdes i Moskva av sin äldste son, Simeon
eller Semen Gordvi, d. v. s. den stolte, död 1353, som av
kanen Usbek upphöjdes till storfurste av Vladimir på samma gång
kanen gav alla ryska furstar i hans hand. Sålunda kunde Simeon
också våga antaga titeln av »storfurste av hela Ryssland». Han
stärkte även sin ställning genom ett fördrag av år 1341 med sina
bröder, i kraft av vilket dessa lovade i honom hedra sin fader, varemot
Simeon, som de kallade »herr» storfurste, förpliktade sig att i
alla viktiga angelägenheter fråga dem till råds. Numera kallades
sålunda storfursten icke längre »äldre broder» eller »fader» utan
»herre», gospodin, och ingenting antyder under Simeons regering,
att hans bröder satt sig emot hans vilja eller sökt föra en självständig
politik. Simeon hade för övrigt ärvt sin faders politiska skicklighet
och ihärdighet. Detta visade sig bäst av det behändiga sätt, varpå
Novgorod förödmjukades, då staden sökte befria sig från sitt
beroende av Moskva. Staden måste bekväma sig till att erlägga en
avgift för gård och grund, och dess myndigheter förpliktades att för
framtiden inför furstarnas församling, knäböjande och barfota,
utbedja sig storfurstens nåd. Liksom sin fader indrev Simeon själv
tatartributen och förblev sålunda förskonad från de tatariska
uppbördsmännens plåga. Simeon regerade med framgång och lycka,
men under hans sista levnadsår kom en fiende in i landet, mot
vilken varken klokhet eller list förmådde något: »svarta döden».
Dödligheten var oerhörd, men framkallade i Ryssland inga sådana
rörelser, som i det övriga Europa. Den 11 mars år 1353 dog metropoliten
Theognost i Moskva, några dagar därefter avledo storfurstens båda
yngsta söner, den 26 april dog storfursten själv och slutligen sex veckor
efter honom hans yngsta broder Andrej. Som de fyra äldre sönerna
avlidit före fadern och av hans bröder endast en återstod, Ivan, död år
1359, blev denne ensam arvinge av Moskva och den sannolike
efterträdaren på storfurstestolen.
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
