Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Gyllene horden och Dmitrij Donskoj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning. Någon uppgörelse i godo kom emellertid icke till stånd och för
den skull måste rustningarna skyndsamt pådrivas. Tre strövkårer
utsändes, av vilka två icke återkommo, men den tredje medförde
det budskapet, att Mamaj ville avvakta hösten, då säden på de ryska
åkrarna vore mogen. »Plöjen icke jorden», skulle han låtit säga
de sina, och »sörjen icke för skörden; våren beredda på att taga emot
Rysslands skörd».
På dessa underrättelser bestämde Dmitrij, Kolomna, till truppernas
samlingsplats och utsatte tiden till den 15 augusti. Innan han själv
med sitt manskap lämnade Moskva, hade han mottagit abbotens i
Trefaldighetsklostret välsignelse och därstädes också hämtat ett
profetiskt ord. I Nikons krönika berättas utförligen, att storfursten
på helgonen Floras’, I,amus’ och Procuilus’ dag åhörde mässan och
därefter följde abbotens inbjudning att deltaga i klostermåltiden.
Efter denna sade Sergius till honom: »Ära med skänker och
hedersbetygelser den orena Mamaj på det att Herran för din ödmjukhets
skull skall upphöja dig och slå Mamajs omättliga raseri till jorden. . . »
»Det har jag redan gjort, fader», svarade Dmitrij, »men han reser
sig endast så mycket värre i stor stolthet ...» »Om så förhåller sig »,
sade abboten, »väntar honom slutligt fördärv och undergång,
men dig hjälp, nåd och ära inför Herran, Guds rena moder och
helgonen. »
Bland munkarne lade storfursten märke till två resliga,
bred-axlade, starkt byggda män, vilka med sitt svarta hår och skägg sågo
bistra och djärva ut. De hade förut varit krigare, men nu avsagt sig
allt världsligt. »Fader», sade storfursten, »giv mig dessa båda
munkar i kriget; jag vet, att de varit tappra krigare och starka hjältar,
väl kunniga i kriget och konsten att ordna härar.» På abbotens
befallning väpnade sig de båda munkarna. Sergius lade en
munkkåpa med på densamma invigt kors över deras hjälmar och gav dem sin
välsignelse; därpå välsignade han även storfursten och dennes
följeslagare med korset, bestänkte dem med vigvatten och förkunnade
slutligen: »Herren Gud skall vara ditt skydd och ditt beskärm, han
skall nedkasta dina fiender och skänka dig ära.»
En känsla av religiös helgelse gick i avvaktan på den förestående
striden genom massorna. Ryktet hade förmält, att Mamaj lovat
förstöra de kristna kyrkorna och föra hela Ryssland till Islam. Innan
Dmitrij lämnade Moskva, bad han i Maria Himmelsfärdskatedral
och anropade vid den heliga metropoliten Peters grav himmelen
om bistånd. Därifrån begav han sig till ärkeängeln Michaels kyrka,
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
