- Project Runeberg -  Ryssland och dess tsarer / Förra delen /
278

(1919-1920) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Vasilij I och Vasilij II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och då han därtill fann, att han icke kunde hålla sig i Moskva,
avträdde han frivilligt åter tronen åt sin brorson, som med jubel mottogs
av Moskvas invånare. Jurij försonade sig emellertid åter med sina
söner, och för andra gången måste Vasilij vika från Moskva 1434.
Kort därefter dog den orolige och äregirige Jurij, och nu sökte hans
äldsta son, Vasilij den skelande, åt sig bevara storfurstestolen. Detta
lyckades honom icke, och då han sökte bemäktiga sig Moskva föll
han i händerna på storfursten, som med grymhet lät blända honom.
Intet tecken visar sig till att denna handling av vildhet ogillats av
Moskvas andlige, tvärtom heter det: »Fursten Vasilij Jurijevitj
ville erhålla storfurstendömet, icke efter Guds vilja och genom hans
hjälp, utan driven av stolthet och högmod. Och huru mycket kristet
blod har han icke utgjutit! Huru många präster och munkar har han
icke bortfört! Och har den allsmäktige Guden kommit till hans hjälp?
HSTej, han har icke hjälpt honom, och du vet själv vilket hans liv nu är
och vilket är hans uppehållsställe.» Icke ett ord av tadel mot
storfursten, icke ett ord av beklagande. Framgångens gudsdom hade
man numera hunnit vänja sig såväl vid, att den rättfärdigade allt;
den sedliga ståndpunkten i det moskovitiska Ryssland var
onekligen stadd i ett betänkligt sjunkande.

Storfurstens ogärning skulle emellertid icke bli ohämnad. Liksom
sina företrädare kom även storfurst Vasilij II Vasiljevitj i strid
med tatarerna, och efter ett stort nederlag, som tillfogade hans
trupper av Ulu Machmet, blev denne, som upprättade sitt välde i
Kasan, ett verkligt gissel för Ryssland. År 1439 angrep han Moskva,
men då han icke kunde intaga staden, nöjde han sig med de vanliga
härjningarna, brände de mindre städerna, plundrade landsbygden
och bortförde en mängd människor i fångenskap. Kasan blev en
verklig stapelplats för ryska slavar, med vilka Orientens
marknader översvämmades, och blev nu såsom Gyllene hordens militäriska
efterträdare en högst obekväm granne för Moskva.

Storfursten fann det till och med nödvändigt att personligen 1445
vända sig mot två tatariska furstar, söner till Ulu Machmet, men
föll därvid själv i fiendernas händer. Till råga på olyckan utbröt
samtidigt i Moskva en av dessa eldsvådor, som periodiskt pläga
härja de ryska av trä byggda städerna, så att rådlöshet och
bestörtning i residensstaden nådde sin höjdpunkt. Dmitrij Sjemjäka, den
bländade Vasilijs broder, som icke understött storfursten i hans
strid mot tatarerna, stod färdig att ur Kasans händer mottaga
storfurstendömet Moskva och skulle också ha fått det, om han icke kom-

278

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:49:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/1/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free