Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Från Ivan III Vasiljevitj till Vasilij III:s död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
makt vid hans anblick. Då mongolkanen Achmet med sina
sändebud skickade honom sin bild, trampade han kanens bild under fötterna
och lät döda sändebuden så när som på ett enda, som skulle bringa
underrättelsen därom till Astrakan. Med mongoliska sändebud
meddelade sig storfursten endast genom sina ämbetsmän. Han regerade
utan att rådföra sig med bojarerna, och då en av dessa beklagade
sig över, att storfursten själv avgjorde allting, blev han halshuggen.
Baron von Herberstein, som vid denna tid reste i Ryssland och även
besökte Ivans hov, påstår, att ingen härskare i Europa fann en sådan
hörsamhet som Ivan hos sina undersåtar. Detta det ryska hovets
självmedvetande stegrades visserligen ofta till löjlighet, och de
barbariska sederna fördunklade den prakt, som utvecklades vid
mottagande av främmande sändebud.
Man tillskrev sålunda också Ivans bysantinska gemåls inflytande
även i politiska frågor, och framför allt ansåg man henne vara
anledningen till brytningen med horden. Hon var icke omtyckt och
ännu under den fjärde Ivans dagar tilltrodde man henne skulden
för den vändning till det ohyggliga och omänskliga, som utmärkte
Moskvas furstehus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
