Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Ivan IV Vasiljevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång, som räckte i sex veckor och för vilken Novgorods nästan hela
befolkning föll offer. Dagligen avrättades, dränktes, brändes eller
ihjälpinades flera hundra människor av varje ålder och kön, och allt
som icke retade opritsjnikis rovgirighet antingen brändes eller
kastades i Volchov. Äntligen den 12 februari förklarade tsaren, att hans
vrede stillat sig och att han skulle giva de kvarlevande nåd. De voro
emellertid blott ett försvinnande fåtal och med Stor-Novgorods glans
var det slut. Novgorod blev en tyst stad. Vad Ivan III börjat,
fullbordade Ivan IV. Och allt detta på angivelse av en namnlös
landstrykare och ett grovt förfalskat brev från den polske konungen,
vari denne uppmanade Novgorod till avfall från Moskvas välde;
men framför allt Ivans gamla hat till Silvesters stad och minnet av
den frihet och den storhet denna stad en gång haft.
Pskov undgick Novgorods öde endast genom den största
undergivenhet och ett par omständigheter, som tyckas ha gjort ett
djupare intryck på den för mänskliga känslor eljest otillgängliga Ivan
Groznyj. Sålunda berättas, att han häftigt uppskakades, då en
vansinnig djärvt bjöd honom äta rått kött, och djupt greps av att höra
stadens alla klockor ringa. Han nöjde sig med att låta sina opritsjniki
plundra de rika invånarnas hus; de offer, som härvid föllo, togos
icke med i räkningen. Tsaren hade bråttom att återkomma till Moskva,
där han tänkte slå ett sista stort slag. Han behövde nära fem månader
för att få ihop material till anklagelsen för en vidsträckt
sammansvärjning och att domfälla de förrädare, som ännu kunde finnas
kvar. Med tortyrens tillhjälp avpressades de bekännelser, tsaren
önskade, och den 25 juni restes på Kitaigorod, Moskvas stora
torgplats, 18 galgar, tortyrredskap uppställdes och ovanpå ett jättestort
bål ställdes en stor kittel med kokande vatten. Betagen av skräck
skyndade Moskvas befolkning bort från platsen, så att, då tsaren
under metallbäckenas skrällar anlände med sin äldsta son, sina boj
a-rer och gunstlingar, funnos endast opritsjniki och 300 utsedda offer
på stället. Ivan lät driva ihop folket för att bevittna hans rättvisa,
skänkte 180 av de anklagade livet och lät därefter under fyra
timmars tid avrätta de återstående 120 under marter, som icke
överträffats av de värsta romerska imperatorerna eller av Orientens
blodigaste despoter. Därnäst kom ordningen till de båda förnämsta
avrättades hustrur, åt vilkas kval på pinbänken Ivan fröjdade sig.
Efter tre dagars uppehåll följde nya avrättningar. De mördade
adels-n.ännens hustrur dränktes.
Om något mer än blotta misstankar låg till grund för alla dessa
342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
