Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Kosackerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lika litet frukt som att några atamaner halshöggos. Vad bekymrade
sig de fria kosackerna om Polens statsintressen? De drogo ut i striden
med samma glädje som till dansen. Ofta foro de, härutinnan liknande
de gamla varägerna, i sina lätta båtar, czajki, utför Djnepr till
Svarta havet och plundrade Konstantinopels förstäder eller städerna
Kilia, Akkerman, Ismail, Sinope m. fi. Sigismund III lät år 1591
uppföra en borg Kremenczug för 1,000 soldater, som skulle hålla
kosackerna i styr, men icke ens dessa ständiga garnisoner förmådde
återupprätta lugnet.
År 1592 utbröt det första upproret från de registrerade kosackerna
under deras hetman Kosinski. Upproret undertrycktes emellertid,
kosackerna måste utlämna Kosinski ocli välja en annan hetman,
avstå sitt byte, förplikta sig att icke företaga några strövtåg utan
regeringens vilja och vetskap och icke upptaga några överlöpare. Redan
1596 utbröt emellertid ett nytt uppror, till vilket flera adliga och icke
registrerade kosacker slöto sig. Även detta uppror undertrycktes.
De båda atamanerna Loboda och Severin Nalivajko utlämnades samt
halshöggos. Kosackerna behandlades med stor hårdhet och flydde
massvis över till Dnjeprs vänstra strand till Saporoje, som blev
huvudort. Där växte deras antal snart, så att de på nytt kunde börj a
sina plundringståg, 1605 överrumpla Vara, och 1607 förstöra
Ost-jakov och Perekov.
I synnerhet fruktansvärda blevo saporogerna, då Peter
Ko-naszeviez Sahajdacznyj trädde i spetsen för dem. Nu
plundrade de 1612 Krims kuster till Eupatoria, intogo Kaffa, förstörde
1613 Sinope, härjade 1614 Mindre Asiens kuster, 1615—16 Trapezunt
och brände den turkiska flottan. Namnet saporog användes snart
alin änt för Dnjeprkosackerna. Konaszeviez antog titel av »ataman
för både Dnjeprstränderna och saporogerna» samt knöt
förbindelse n ed tsaren och Turkiet. Han tog öppet den ortodoxa kyrkan
i sitt skydd och organiserade densamma, i det han i Kiev begärde
och erhöll en ortodox metropolit och suffraganbiskopar. Han
grundade många kyrkor, förnyade kloster, inrättade skolor och var
sålunda den förste, som lade vikt på att höja kulturen. Av den polska
regeringen fordrade han bekräftelse i sin ställning och genomdrev
sin fordran, då Polen behövde hans hjälp mot Turkiet. Sårad i
handen i slaget vid Chotin, gick han i kloster, där han sysselsatte sig
med att skriva en bok, som lovordades till och med av hans
fiender. Han dog 1622 och var en ovanlig man, tapper ända till
överdåd, klok statsman, befordrare av kultur och frihet samt grundläg-
362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
