Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Den stora oredan efter Ivan Groznyis död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tsar Boris’ Godunovs grav. Kiev.
den romerska kyrkan, umgicks med jesuiter och ville omvända
Ryssland till katolicismen. Han hånade de ryska sederna och bruken
och bojarerna och föraktade hovceremonierna. De polska ädlingar,
vilka i hans följe kommo till Moskva, betedde sig på ett mot
ryssarna övermodigt och kränkande sätt, och knappt en månad hade
förgått, innan Dmitrij den 17 maj 1706 föll offer för en
sammansvärjning. Boj ären Vasilij Sjujskij, som Dmitrij likväl benådat till
livet, då han redan lade huvudet på stupstocken, inträngde
nämligen i palatset och dödade honom. Hans lik brändes och askan
laddades i en kanon samt spriddes sålunda för alla vindar.
Härpå följde en tid av största förvirring. Hade Boris Godunovs
sista regeringsår varit en svår hemsökelse för Ryssland, blev
förhållandet nu ännu värre. Ivan Groznyj hade lyckats, att, liksom
ur sitt eget hjärta, även ur sina undersåtars hjärtan slita varje känsla
av medlidande. Ömsom offer, ömsom bödlar, skådespelare eller
åskådare i hans blodiga tragedier, hade bojarer och menige blivit
som lika många vilddjur, vilka icke kunde betrakta varandra utan
att skära tänderna; till och med i de vanligaste förhållandena i livet
tycktes varje skymt av förtroende avlägsnad. En vän gjorde en
vän icke en tjänst utan att fordra en pant, som tre gånger över-
380
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
