Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Ryssland efter den stora förvirringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Filaret, som under sin långa fångenskap i Polen, icke kunnat
undgå att påverkas av många västerländska föreställningar och.
förhållanden, fann efter sin återkomst till Ryssland snart, att det icke
kunde upptaga
striden med Polen
utan att bringa
sin armé på
höjden av de dåtida
europeiska
arméerna. Han lät
fördenskull värva
trupper i
Västerlandet och
därstädes beställa
stora mängder
ammunition.
Utländska officerare
organiserade
vidare ryska
regementen på
västerländskt sätt,
och utländska
ingenjörer upprättade verkstäder, i
vilka kanoner och
kulor gjötos och
krut tillverkades.
Man inkallade
också bergsmän
och hantverkare av alla slag och höll endast på, att de icke
skulle vara katoliker. Däremot fingo protestanter nedsätta sig i
tyska Slobode, en förstad till Moskva, därstädes ha en egen
kyrka och likaså i sina hem hålla evangelisk gudstjänst.
Småningom hade på detta sätt Ryssland kommit att utom
bojarsönernas uppbåd förfoga över fyra regementen utländskt fotfolk
och även ryska av utländska officerare utbildade infanteri- och
dragonregementen, till vilka kommo de lätta trupper, som utgjordes
av kosacker och tatarer. Till bestridande av krigskostnader
uppköpte staten 1631 all den spannmål, som stod att få, och sålde den
med stor vinst till utlandet. Filaret drog icke ens i betänkande att
402
Kors, buret vid processionen den 14 mars 1613, Romanovgal
leriet Petrograd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
