Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Tsar Alexej Michaelovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den oro, som gripit biskoparna, förråddes både av deras tvekan
att uttala sig och deras förlägenhet. Då de omsider nödgades förklara
sig, lösgjordes emellertid deras tungas band, och metropoliten av
Krutitsa, Paulus, var den förste, som yttrade sig samt djärvt
uppställde frågan om de båda makterna samt understöddes av
ärkebiskopen av Rjäsan, Hilarion,
biskopen av Vologda, Simeon,
och flera andra. »För första
och sista gången intill våra
dagar», säger Valiszevski,
»lyckades han åt denna
överläggning giva en omfattning och
en flykt, som överensstämde
med de intressen, vilka stodo
på spel. Ett ögonblick kunde
han till och med smickra sig
med att ha genomfört segern
åt, enligt Nikons målande
formel, satsen om kyrkan-solen
och staten-drabanten, den
senare blott och bart ett återsken
av en himmelsk strålning.»
Den nitiska försvararen av
den motsatta satsen, Paj si
Ivigarides, lyckades emellertid, framför allt med stöd av de
österländska patriarkernas anseende och auktoritet, tillfoga metropoliten
Paulus och hans meningsfränder ett nederlag, som till och med
medförde deras uteslutande från konciliets sammanträden och suspension
för någon tid från deras ämbeten. Striden hade varit het och den
världsliga makten hade segrat, men endast till hälften. Den hade
antagit en lösning, som förklarade de båda myndigheternas oberoende
på sina respektive områden och måste offra den stora fördelen att
äga den bästa garantien i det övervälde, det utövade genom
klosterdepartementet, som nu var dömt att försvinna för det högtidliga prov på
en oberoende anda, som det moskovitiska prästerskapet ådagalade vid
detta tillfälle. Ingen anade, att triumfen skulle bli kort. Peter den store
kom och med honom förstördes jämvikten mellan de båda makterna,
då han i den ena viktskålen kastade hela tyngden av sitt envälde.
Den 5 december 1666 avkunnades över Nikon konciliets
utslag, vari han dömdes till avsättning och att för livstiden in-
436
Potinkikyrkan i Moskva, i6:de århundradet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
