Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Sederna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därvad, deras liv icke kan vara annat än ständiga och blinda
utsvävningar. Jag talar icke om de höga herrarnas fantasier, utan om
högst vanliga spissällskap ... i vilka man icke hör talas om annat än
skamlösheter, som de själva tillåtit sig eller sett andra begå, i det
de våga skryta med brott, som man hos oss försonar med att å båle
brännas . . . Som de för övrigt hängiva sig åt alla laster och till och
med försynda sig mot naturen, anses den, som kommer med de flesta
Dryckeslag, I7:de århundradet. Ur Olearius reseskildring 1634.
berättelser i den vägen, för den skickligaste. Deras liraspelare sjunga
visor härom, och deras charlataner och konstmakare visa dem
offentligen och frukta icke att blotta sin bak och ibland allt vad de bära
inför hela mängden. Björntämjare, som åtföljas av taskspelare och
marionetter, uppresa sin teater i en handvändning med tillhjälp
av ett sängtäcke och visa där sina dockor, som återgiva deras råa
och sodomitiska seder samt roa med detta avskyvärda nöje barnen.
Olearius besökte Moskva 1634; år 1669 följdes han av Struys, vars
skildringar till punkt och pricka överensstämma med hans
föregångares: »De (moskoviterna) ha ett grovt och brutalt utseende och likna
fördenskull endast så mycket mera djuren, med vilka de ha många
487
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
