Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Sederna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gycklare dansa och sjunga inför Olearius, sånger över tsar Michael Feodorovitj.
Ur Olearius reseskildring 1694.
Gordons dagbok från 1696 anför en hel rad avskyvärda egenskaper:
tjuvnad, underslev, försnillning, förfalskningar. Män av varje rang,
ämbetsmän av alla grader tävla med varandra i nedrighet, och
författaren slutar med att efterlikna dem, vilket är en borgen för hans
sannfärdighet.
Man skulle kunna invända, att dessa vittnesbörd härröra från
utlänningar, som överdrivit vissa sidor av det ryska livet och skurit
alla klasser över en kam. I vad de haft att förmäla instämmer
emellertid även den infödda ryssen Kotosjichin, som var ämbetsman
vid det ryska utrikeskansliet och såsom sådan kom i beröring med
Sverige, dit han också sedermera tog sin tillflykt år 1666, sedan
han i hemlandet funnit sin ställning ohållbar, till fiende fått furst
Jurij A. Dolgorukij, emedan han icke ville låna sig till en dennes
intrig mot furst Tjerkasskij och för övrigt erfarit varjehanda obehag
och motgångar i Ryssland samt till och med fått bastonad, därför
att han i en skrivelse till tsaren råkat utelämna ordet gosudar i den
brukliga titeln velikij gosudar (storherrn). Han hade för övrigt
ingen lycka i Sverige heller, där han övergick till den lutherska läran.
489
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
