Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Streltsys uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taga mot utlänningar i audiens och bevisa dem utmärkelsen att få
kyssa hans hand, stodo bredvid tronen handkanna och handduk för
att genast rengöra tsarens förorenade hand. Nu däremot gick tsaren
omkring på gatorna i västerländsk dräkt eller till och med, såsom
i Arkangelsk, i utländsk skeppardräkt, timrade egenhändigt båtar
eller hanterade spaden vid skansbyggande. I Sloboda drack han
med utlänningarna, dansade med deras hustrur och bedrev i
»Pressburg» det uppsluppnaste ofog, varvid en narrmetropolit spelade en
stor roll. Han sände en mängd unga ryssar till utlandet och utsatte
därigenom deras rättrohet för de största faror samt förförde de äldsta
släkternas söner att fara fram på samma sätt som han själv. Kunde
detta verkligen vara den fromme Alexejs son? Ett rykte ville veta,
att han var son till en holländsk skeppare.
Han hade emellertid överträffat allt och rest till utlandet,
säkerligen endast för att därstädes fortsätta sitt skändliga beteende.
Nu skulle, viskades det, han komma hem med en här av utlänningar,
för att påtvinga ryssarna den västerländska dräkten, klippa av dem
skägget och göra dem till rökare.
Missnöjet inom ryska folkets breda lager hade redan före Peters
utländska resa varit i stigande, och många tecken förrådde också,
att befolkningen alls icke kunde fatta och förlika sig med, att tsaren
frigjorde sig från gammal sed och den högtidliga avskildhet, i
vilken föregående tsarer plägat leva. Det första mera betydande
symptomet till en allmänt rådande missbelåtenhet är likväl av
jämförelsevis oskyldigt slag. År 1696 plägade några personer av folket samla
sig hos en munk vid namn Avraamij i Andrejevska klostret i Moskva
och därstädes samspråka om dagens händelser, men i synnerhet
om Peters regering. Avraamij nöjde sig emellertid icke med att
blott kannstöpa, utan antecknade både sina egna och sina vänners
uttalanden. Härav blev ett memorial, som Avraamij själv
överlämnade åt tsaren, ehuru hans vänner enträget bett honom avstå
från ett så farligt tilltag. Följden blev också den, att Avraamij
genast fasttogs och torterades för att omtala sina medskyldiga: två
skrivare, en tjänsteman vid Troitskiska klostret, och två bönder,
som uttalat de i memorialet återgivna klagomålen. Dessa gällde
huvudsakligen den unge tsaren, som icke motsvarade de
förhoppningar man satt till honom, att han efter sin förmälning skulle börja
ett nytt liv och vända allting till det bästa, i stället för att hängiva
sig åt sina ungdomsnöjen. Man klagade vidare över domarenas
falhet och besticklighet och önskade, att ämbetsmännen skulle
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
