- Project Runeberg -  Ryssland och dess tsarer / Senare delen. I avdelningen /
53

(1919-1920) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Streltsys uppror

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lemmar i Moskva. Denna omständighet tjänade också till att stegra
den allmänna jäsningen. Några veckor förgingo på detta sätt, innan
det egentliga upproret utbröt. Romodanovskij, som låtit de
deserterande streltsy avtåga, fordrade efteråt, sedan de redan återkommit
till sina regementen, att de skulle utlämnas, och samtidigt
utfärdades befallning, att
regementena skulle stanna i
gränsstäderna. Några dussin streltsy,
som icke ville foga sig,
fängslades, men befriades av sina
kamrater, och utlämningen av
desertörerna avslogs med
bestämdhet. Det hjälpte icke, att
den innestående solden
utbetalades åt streltsy; jäsningen
tilltog i alla fall. För sin egen
säkerhets skull gjorde
desertörerna allt för att uppvigla de
övriga, och slutligen beslöt man
bryta upp mot huvudstaden,
bränna den tyska förstaden,
mörda alla utlänningar,
»därför att de satte den ortodoxa
tron i fara», nedhugga
boja-rerna, uppvigla andra
regementen ävensom kosackerna vid Don och upphöja tsarevnan på
tronen. För den händelse hon vägrade, skulle kronan erbjudas den
förvisade furst Vasilij Golitsyn, därför att han alltid visat sig
välvillig mot streltsy, vilka — hette det — aldrig skulle få komma
till huvudstaden, så länge tsaren levde; fördenskull finge man icke
släppa in tsaren i riket, utan döda honom, därför att han »trodde
på tyskarna och vore i samförstånd med dem».

I akt och mening att företaga icke mer eller mindre än en dylik
»siciliansk aftonsång» på ryskt manér, ryckte rebellhoparna mot
huvudstaden. Faran var onekligen stor och bestörtningen allmän.
Moskvas mera burgna invånare flydde med sina tillhörigheter. I sin
förlägenhet vände sig »de stora herrarna» på nytt till Gordon, som
också under den till namnet högst kommenderande boj ären Sjinn
ryckte ut med de nya regementena till att bekämpa streltsy.
Gordon lyckades förekomma de upproriska och besätta klostret Voskres-

Folklig karrikatyr, åsyftande Peter den store.

53

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:49:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/2-1/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free