Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Streltsys uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lands befolkning, livegenskapens förbannelse, regeringsorganens
brutalitet, massornas inskränkthet i religiösa frågor — av sådant slag
voro orsakerna till resningen i gränsmarkerna. De faror, med vilka
dessa resningar hotade, voro ingalunda små, men minskades dels
därav att de olika upproriska elementen icke reste sig samtidigt,
utan gav regeringen tillfälle att undertrycka dem var för sig, den ena
efter den andra, dels också därav att de upproriska saknade
solidaritet och aldrig kunde åstadkomma en allians sins emellan.
Redan år 1700 förspordes, att stora rövarband bildat sig i
lågländerna kring Don, och såsom deras anförare omtalades en flyktig
raskolnik. I augusti 1701 häktades flera särskilt omtalade kosacker,
som gjort sig skyldiga till förgripliga uttalanden. Detta oaktat
stördes icke lugnet vid Don, men däremot uppstod 1705 ett svårt myteri
i Astrakan under ledning av köpmän från Jarosslavl, Moskva,
Nisch-nij Novgorod, Pavlov, Uglitsj ävensom flera av stadens borgare.
I staden utspredos alla de rykten och sägner, som i det föregående
omtalats, och till den upphetsning, som dessa rykten framkallade, och
flyktade strelitsers uppviglingar kom ett ganska berättigat
missnöje med ämbetsmännen, i synnerhet med Astrakans vojvod
Rshevskij, som, enligt vad som sades bland folket, avfallit från
kristendomen och fördenskull utfärdat påbuden om skäggets avrakande
och om de nya klädedräkterna. Ett rykte, att det under sju års tid
skulle förbjudas ryssarna att gifta sig och att alla giftasvuxna
tyskor under den närmaste tiden skulle bortgiftas med utlänningar,
väckte en obeskrivlig upphetsning, och för att förekomma, att deras
döttrar bortgiftes med de hatade »tyskarna», skyndade Astrakans
invånare att bortgifta sina döttrar med ryssar, så att söndagen den
29 juli 1705 blev en riktig bröllopsdag i stor skala, eftersom
hundrade par vigdes. Festerna och dtyckeslagen upphetsade huvudena
ändå mera, och på natten uppstodo svåra oordningar;
regeringsbyggnaderna stormades, kassorna plundrades och flera officerare,
bland dem några utlänningar, massakrerades. Man sökte vojvoden
Rshevskij, vars rovlystnad och grymhet lössläppt folkets raseri,
men fann honom först dagen därefter, då han dödades. Som alla
regeringsorgan upphört med sin verksamhet, vidtogos kosackiska
anordningar och köpmannen Jakob Rassov valdes till ataman samt
erhöll en raskolnik till sitt biträde.
I ett upprop till de kringboende kosackerna angåvo
insurgenterna själva orsakerna till upproret. Utom de vanliga klagomålen
över skäggets avrakande, förändringarna i klädedräkten och toba-
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
