Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Tsar Peters krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Snart hade man säker underrättelse, att Karl XII med 8,000 man
nalkades Narva; på natten den 20 november, sålunda omedelbart
före drabbningen, lämnade tsar Peter armén. Klockan tre på morgonen
hade han, enligt den sachsiska ingenjören Hallarts uppgift, såsom
en rasande människa kommit till hertigen af Croy, under tröstlös
klagan druckit honom till i några glas brännvin och fordrat, att
hertigen skulle övertaga överbefälet; den instruktion, han därvid
lämnade hertigen, var, säger Hallart, »varken huggen eller stucken».
Att feghet skulle ha förmått Peter lämna armén är visserligen icke
omöjligt, ehuru mindre troligt, enär en sådan känsla icke
överensstämde med hans kynne, om han å andra sidan icke heller onödigtvis
satte sin person på spel. Själv uppgiver han, att han avreste för att
så mycket som möjligt påskynda de avlägsnare regementenas marsch
till Narva och ha en sammankomst med konung August. Möjligen
tvivlade han också på framgången, då han saknade medel, friska
trupper och ammunition. Vare härmed huru som helst, den svenska
kungen vann i alla fall en lika snabb som glänsande seger över ryssarna.
I stället för att med kraft
och eftertryck fullfölja det så
lyckligt började fälttåget mot
ryssarna, vände sig emellertid
den svenska konungen mot
konung August, och medan
han under sju års tid med en
envishet utan like fullföljde
kriget mot honom på polsk
mark, lämnade han en så
målmedveten, energisk och
djärv motståndare som tsar
Peter fritt spelrum i de med
otillräckliga krafter illa
försvarade svenska
Östersjöprovinserna. Den fara, som den
store Gustav II Adolf ett
århundrade förut förutsett och
mot vilken han satt en damm,
hade kommit »ojämförligt
närmare, men Karl XII såg
den icke» (Geijer). För den
ryska tsaren gällde i första
99
Bonden Stefan Knabe, Karl XII:s vägvisare
under slaget vid Narva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
