Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Inre reformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INRE REFORMER
Lika mycket som tsar peters politiska
verksamhet bidrog till att förskaffa Ryssland ett rum bland
Europas storstater och bereda det tillfälle till inflytande på
deras mellanhavanden, lika kraftigt verkade hans arbete till
att omgestalta Rysslands inre statsliv. I sin förordning av år
1702 angående utlänningars inkallande i Ryssland säger Peter,
att det från första stunden av hans regering varit hans
strävan att göra sitt folk lyckligt och trygga dess materiella
välstånd. Denna hänsyn till folkets väl är huvudgrundsatsen i den
upplysta despotismen, i jämförelse med vilken alla andra tankar
träda i bakgrunden, och Peters hela verksamhet på förvaltningens
och lagstiftningens, rättsskipningens och polisens område gick också
ut på att tillämpa denna grundsats. Först de politiska
framgångarna kunde emellertid trygga detta arbete och skaffa rum och tid
åt reformerna, och man märker också ganska väl på detta
reformarbete, att utrikespolitikens bekymmer och besvär givit dem en
prägel av andlös brådska. Tillfälle saknades till jämn, oavbruten
verksamhet, och fördenskull skedde så mycket språng- och ryckvis och
ter sig övervägande såsom ett vågat experiment. På den gryende,
ännu icke på långt när mognade tanken följde dess förverkligande
i spåren, varför också mycket förblev ofulländat, ofärdigt. En störtsjö
av lagar och förordningar skulle skapa ordning och välstånd och
överösa folket med välgärningar, och följden av all denna
brådskande välvilja blev missgrepp, hänsynslöshet, rättskränkningar.
Man märker också på Peters reformverk, att han själv förbehöll sig
varje initiativ och saknade medarbetet från en offentlig mening, samt
despoten, som vid utförande av sina planer och avsikter icke
förfogade över något nämnvärt material av skolade och kunniga
medhjälpare och ämbetsmän. i statsangelägenheter voro hans förtrogna,
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
