- Project Runeberg -  Ryssland och dess tsarer / Senare delen. I avdelningen /
150

(1919-1920) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Inre reformer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tsaren tillkommer också initiativet till de olika försök, som under
hans regering gjordes att åstadkomma en kodifikation av härskande
lagar och införa en fullständig, behoven motsvarande lagbok. Sedan
Ivan IV:s »Sudebnik» och tsar Alexis »Uloshenije» hade en mängd
lagar och förordningar samlats, vilka måste ordnas systematiskt.
Flera kommissioner tillsattes också i detta syfte, men arbetet
avslutades icke. Ryssland saknade dugliga rättslärda, och oredan i tsarens
lagstiftande verksamhet försvårade arbetet. Lag och förordning
voro icke åtskilda, administrativa och legislativa bestämmelser voro
hoprörda om varandra; man sökte endast, så gott det gick, avhjälpa
ögonblickets behov och fylla de viktigaste luckorna. Lagen blev för
övrigt aldrig avgörande, utan tsarens vilja; lagens begrepp
utvecklades icke, och på rättens liksom på förvaltningens område avgjorde
tsaren allt. Rättsskipningen skildes icke från förvaltningen, och
följaktligen kunde dessa organ »på administrativ väg» ingripa mot
domstolarnas utslag och godtyckligt straffa personer, som dessa
frikänt. Ämbetsmannaklassens allmänna korruption måste hämma
och skada rättsmedvetandets utveckling hos folket. Förgäves
predikade tsaren, att det var alldeles onödigt att skriva lagar, om de
icke följdes eller om de godtyckligt tillämpades; förgäves förebrådde
han, att »sanningens fäste» ingenstädes vore så underminerat som
i Ryssland; förgäves hopade han kontroll på kontroll. Om icke allting
förblev som förut, så förblev i alla händelser behovet av fasta normer
i rätt och förvaltning väsentligen otillfredsställt.

Ända till sin levnads slut kämpade tsaren mot denna hydra, som
bildades av ämbetsmännens och domarnes oduglighet och
skamlöshet och lät av deras ovärdiga hållning och råa förfarande vid utövande
av sin ämbetsplikt hänföra sig till den järnhårda grymhet, som i
så hög grad vanställer hans karaktär och påtrycker densamma en
Ivan Groznyis blodtörst. Skräckscenerna vid streltsys bestraffning
i början av Peters regering, avrättningen av rikets mest ansedda
stormän vid dess slut, jätteprocessen mot sonen Alexej och hans
medhållare, liksom även avrättningen av barnamörderskan
Hamilton, som varit tsarens älskarinna, den förfärande stränghet, med
vilken han lät tortera och plåga ihjäl de massvis uppträdande
rövarna i riket — må så vitt som möjligt förklaras såsom förestavade
av pliktkänsla mot staten och av omsorg för statens väl, såsom
tsaren själv också ville, att de skulle betraktas: »Min högsta plikt
och min gudsfruktan bjuda mig att skydda folket och framför allt
straffa de förbrytelser, som avse dess fördärvande», förklarade han,

150

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:49:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/2-1/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free