Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Inre reformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de lidande bönderna mycket. Det berättas, att då man rått Peter
befria bönderna, skulle han ha svarat, att sådant folk kunde
regeras endast med största stränghet, och den åsikten delades av
Possosjkov, som själv ändå var »bonde». Det skulle också dröja
innan bondeemancipationens tid kom.
I ett avseende har tsar Peter gjort sitt rikes lantbruksproduktion
en stor och varaktig tjänst, i det han lagt grunden till ett storartat
kanalsystem. Då Francis Lee i England fäste tsarens
uppmärksamhet på att »förbättra naturen», hade arbetet på att förena Don
med Volga redan börjat. Först leddes detta arbete av engelsmannen
Baily, därpå av tysken Bröckel samt slutligen av John Perry och
sysselsatte nära 15,000 man. Arbetet avbröts emellertid och upptogs
först efter årtionden, men målet nåddes icke. Efter Petersburgs
grundande uppstod önskan att direkt förbinda den nya hamnen med
landets inre genom vattenvägar. År 1711 fullbordades den kanal,
som förbinder Tverza med Msta, och mot slutet av sin regering,
visade tsaren också ett livligt intresse för byggandet av
Ladoga-kanalen, som var nödvändig för den nya huvudstadens stigande
betydelse. Med egen hand körde tsaren en kärra jord fram till det ställe,
där kanaldammen skulle börja, och då under Münnichs energiska
ledning kanalen slutligen till en del kunde befaras, jublade tsaren,
kastade sin mössa i luften, omfamnade Münnich, tackade honom och
ställde ytterligare medel till hans förfogande för att föra det stora
företaget till ett lyckligt slut. Peter förklarade därvid, att han
hoppades få leva för att i Petersburg gå ombord och icke behöva stiga i
land förrän i Moskva.
Gammalryskt broderi.
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
