Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Tsar Peter, kyrkan och Raskol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkogård i ett av de nordliga guvernementen under översvämningstiden.
denter. Prästerna ålades att föra en sträng uppsikt och hotades med
de strängaste straff, om de underläto att angiva dissidenter. Även
världsliga tjänstemän och militären uppmanades att understödja
denna åtgärd. Det lyckades emellertid icke att åstadkomma en
statistik, och prästerna läto i många fall muta sig eller försummade
den angivelseplikt, som ålagts dem. Abboten i Nikolaiklostret i
Perej aslavl Pitirim, som i denna angelägenhet var tsarens rådgivare,
uppskattade år 1716 de dissidenter, som bodde i städerna till 2,000,000
och förordade den största stränghet. Den förföljelse, som nu sattes i
verket, skulle endast ha ett sken av mildhet. Tsaren befallde nämligen,
att de, som bevisats tillhöra raskol, skulle strängt straffas, så vitt
som möjligt icke för deras kätteri, utan för andra förseelser, »om
sådana kunde ådagaläggas», ävensom att icke yppa, att samma
Pitirim, som uppgiften tillkom att med förnuftsgrunder övertyga
dissidenterna och förmå dem återvända i kyrkans sköte var
upphovsman till många stränga åtgärder mot dem. Alla hotelser och
straff medförde emellertid endast motsatsen av vad som åsyftades med
dem. Å ena sidan ökades kättarnas antal och stegrades deras fanatism,
å andra sidan blevo de åtgärder och förföljelsemedel, som användes,
allt mera omfattande och invecklade. Peters toleransprincip trädde
alldeles i bakgrunden. Betecknande för förhållandena är Peters för-
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
