Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Undervisning och uppfostran. Umgängesliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några årtionden före den dräktreform, som tsar Peter genomdrev,
träffar man i serbokroaten Jurijs Kriztjanitjs skrifter utförliga
förslag angående detta ämne. Såsom slav, ja såsom panslavist, hyser
han för Ryssland de varmaste känslor och hoppas genom dess makt
och utveckling få en pånyttfödelse av det i Europa förnedrade
slaviska väsendet. I de starkaste uttryck klandrar han den ryska
dräkten, som icke tillåter någon
värdig hållning eller
rörelsefrihet, utan gör intryck av slaveri
och nedtryckt modlöshet. Han
finner det dåraktigt, att
ryssarna efterhärma tatarers och
turkars dräkt i stället för att
följa européernas exempel. Det
beror, menar han, alldeles icke
på att vara dyrbart, utan
ändamålsenligt och smakfullt
klädd och visar, att bristen på
fickor nödgade ryssarna bära
knivar, plånböcker och dylikt
i stövelskaften, näsduken i
mössan och hålla penningarna
till och med i munnen; de
bjärta, skrikande färgerna voro
icke heller vackra, varemot tyskarna mycket lämpligt mestadels
buro mörkt enfärgat kläde, de ryska ärmarna voro så smala och
därtill så långä, att man knappt kunde röra armarna; detsamma kunde
sägas om benkläderna, så att man varken kunde bekvämt gå eller
fritt sätta sig; till häst såg det ut, som en vid sadeln bunden, stor
träkloss. Likaså anser Kritzjanitj som en orimlig lyx, att man i
Ryssland lade så stor vikt på pärlor och siden, på guldbroderier och dyra
tyger. Han berömmer dräkternas enkelhet och soliditet i Tyskland,
Spanien, Italien. Peter hade nog ingen kännedom om Kriztjanitjs
skrift, då han genomdrev sin reform av ryssarnas dräkt i
överensstämmelse med den grundsats Kriztjanitj uttalat i sin avhandling
om klädedräkten: »Om någon säger, att man icke bryter mot gammal
hävd, så svara vi: misstag måste man undanröja, om de också äro
aldrig så gamla.»
Åtskilligt var emellertid gjort, som förberedde en dräktreform.
Redan under Boris Godunovs tid hade man nämligen här och där
178
Gammalryska kvinnodräkter från Rjasan. Ur
»Rvska rikets forntid».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
